Google+ Followers

lördag 8 augusti 2009

Seriöst frågat, vad skulle du klä ut dig till?

- den 8 augusti 2009, kl 13:37


"a person I admire", for better or worse, for right or wrong". Det betyder att kriteriet "beundrar" verkligen inte är ett måste.

Men när "hushänget" satt och dillade om att klä ut sig till Göran Persson, höll jag och dottern på att kränga ur oss halva den nyss intagna middagen och hela trädgårdsidyllen förvandlades till "polsk riksdag" och långt till konsensus.

- NIVEAN!? Du kan väl inte klä ut dig till "fet och dryg!

Visserligen hade vi kriteriet i bakhuvudet, att det kunde vara en person, som man beundrade just därför att den personen varit tvärtom vad man önskat sig av mänskligheten, men ändå lyckats i sina föresatser. Men beundra? Detta var nog gränsen. En djup förtroendekris var under uppsegling, det var jag och dottern eniga om. Hur han sedan skulle trovärdigt kunna spöka ut sig till "Nivean", det var verkligen också en smärre gåta. Det måste i så fall vara en "Nivea", som likt en gasballong dagen efter ligger där nedfallen från taket i emligt tillstånd, eller skulle han kanske köpa upp hela vaddlagret hos Knapp-Carlssons och göra rent hus hos Butterick´s?

Vid kaffet hade vi ännu inte smält det där med "Nivean".

- Jaa, förklarade "hushänget" är det inte en bragd, att kunna sitta som statsminister under så många år och vara en sån´ riktig nörd? Dessutom lyckades han punktera hela den socialdemokratiska rörelsen för gott! Det måste man väl verkligen beundra, eftersom det är en bragd att kunna köra något så in i nordens djupa avgrund i botten på något som dessförinnan blomstrat så länge.

- Vadå? Det är det väl betydligt fler som varit med i den soppan och fixat till det. De finns ju massor i toppen, som är lika korrupta och de andra de nickar ju bara tysta instämmande, sedan spelar det ingen roll om det gäller några Toblerone, eller om det är LO-förmåner, eller svindlande statliga direktörer det handlar om.

Våra reservationer var en gång för alla lagda. Någon "Nivea" ville vi inte se på någon avskedsmaskerad. Där gick gränsen. Då skulle vi i egenskap av husfolk och tillika tilltänkta festarrangörer göra myteri! Trodde man nu att "hushänget" var en slagen man, då trodde man helt fel. Det skulle visa sig att han skulle ta sig rejält efter att han hade genat över att klä ut sig till Mahatma Gandhi. Då skulle han vara Hitler istället! Jag satte kaffet i vrångstrupen, när han sa det och dottern undrade om han inte borde ta det lite lugnt med kaffet. Det kanske var koffeinet han inte tålde? Nu visade han viss irritation och kallade oss "lierade fruntimmer med en hjärna och två munnar".

Förresten, vad skulle vi själva klä ut oss till för skarpsinnigt, undrade han.

Dottern slog ut händerna och såg ut som det levande frågetecknet jag också satt och såg ut som, över den plötsligt uppdykande frågan. Jag måste medge att det är trist, att både tillstå och känna sig så himla utfluten. Men jag lär mig ständigt nya saker om mig själv, inte helt fördelaktiga kan jag nog tycka. För är det inte något som klickar när man inte har några idoler? Jag kan verkligen helhjärtat beundra en hel del kulturprofiler och även allehanda personer för vissa insatser de gjort, eller deras sätt att vara, tänka, klura ut, men jag är inte och har aldrig varit någon idoldyrkare.

När jag föreslog att jag kunde väl åter klä ut mig till tandkrämstub, det var ju inte samma människor på den här festen, som på "tandkrämstubmaskeraden". Men då tände "hushänget" på alla cylindrar.

- Vadå, en tandkrämstub var väl ingen person, som man beundrar!


Jag protesterade. Det måste väl vara en bragd att som tandkräm vilja befinna sig inne i somligas garnityr? Men en tandkräm var väl inte en person! Nähä, var det så himla kinkigt!? Jaha, men då kan det väl bli Kalles Kaviar istället. Kalle finns i alla fall som tecknad person! Utomordentligt fånigt tyckte han. Inte? Men man kanske kunde bli välklämd om man var Kalles Kaviar? Nähä...inte det heller. Då gjorde jag ett rejält lappkast.

- Jag får jag väl klä ut mig till Jesus då. Yngste sonen har ett par rejäla slipers liggande på tomten, som jag kunde spika ihop till ett kors jag kunde släpa runt på. Det skulle nog bli ett jädrans släpande. De är tunga som stryk och fråga är om jag ens skulle få upp dem från marken i ena ändan. Det skulle bli ett helt trovärdigt och tillika verkligt lidande! Jag skulle nog vara ett solklart fall för hospitalet efter den festen!

- Skär till ett kors i frigolit, inflikade dottern raskt.

Då vaknade foxterriern i "hushänget":

- Vad var det för beundransvärt med Jesus? Han var ju bara korkad som lät korsfästa sig!?

- Mja, säg inte det, sa jag och tog ny sats. Vilket resulterade i att "hushänget" lutade sig tillbaka i trädgårdsstolen, lade handen för munnen och gjorde flera teatergäspningar i följd. Jag tog ingen notis om det hela utan mässande på.

- Jag tycker nog att Jesus var väldigt smart. Därför att odödlig har han blivit. Han nådde verkligen sina syften och inte var han heller någon flane som bara jamsade med. I mina ögon stod han verkligen för både etik och moral på ett sådant sätt, att det verkligen blev den största kärleksgåva som någonsin getts mänskligheten. Sedan får man väl tycka vad man vill om religion och det budskapet det har verkligen misstolkats och skrivits om många gånger om av maktfullkomliga gringubbar. Du vet ju vad de kom fram till i den där nya forskningen som presenterades alldeles nyss. De som är på dåligt humör får tunnelseende, medan om man är på gott humör ser man fler detaljer och tar in mer information om det som finns i omgivningen. Det är inte så svårt att inse den självklara vetenskapen.

"Hushänget" satt nu och gjorde så många teatergäspningar, att han såg ut som en stumfilmssnutt som hakat upp sig. Jag tog ny sats och fortsatte.

- Men det var minsann inte små ord Jesus uttalade, när han travade in i Jerusalems tempel och hade stora röjarskivan inför grand finale. Han gillade verkligen inte korruption och skenhelig förljugenhet. Dessutom tycker jag att han visade prov på något, som de flesta människor har svårt med i dagens läge, att visa empati för sina medmänniskor, även för de som har trasslat till det rejält.

"Hushänget" såg ut som om han fått plötslig örsprång.

Medan jag och dottern övergick till att diskutera hur jag skulle lyckas omvandla mig till utmärglad Jesus, dvs. göra det omöjliga möjligt. Hur göra en kvinnlig, komprimerad heffaklump till en lång, manlig, utmärglad typ? Då måste en del attribut både komma ut, men även försvinna.

- Mangel, eller ångvält är en bra början, föreslog dottern.

Men det visade sig att då hade "hushänget" fått nog, när vi halvlåg skrattandes över trädgårdsbordet. Vi var inte det minsta seriösa ansåg han!

Nähä... Inte det...

1 kommentar:

  1. kraM
    Önskade sig vara vadå? Talar du i tungor eller gåtor? Sjung ut! Jag behöver seriösa tips vad jag kan klä ut mig till!
    Anmäl >Gun (2009-08-10 11:40:42)

    En person från det engelska kungahuset önskade sig vara något mycket, mycket speciellt. Vore kanske något för en själv åsså?! Kan man vara tandkräm, så måste man även få vara en .......! Tycker jag. ;)
    /kraM
    Anmäl >kraM (2009-08-09 21:41:52)

    SvaraRadera