den 7 april 2009, kl 12:48
Förslagen kan man se på
http://www.nsd.se/nyheter/gallivare/artikel.aspx?ArticleId=4554046
Det är klart att det alltid är väldigt kinkigt, att bilda sig en bra uppfattning med enbart en enda bild att tillgå. Därför att där har man inte en susning om material, eller hur själva inredningsarkitekturen ser ut, eller byggnaden ur olika perspektiv etc. ser ut. Det hela blir rätt oseriöst helt enkelt. Men oavsett det, hade det onekligen varit roligt att veta hur webbläsarna spontant känner med de oerhört knapphändiga som finns att tillgå. Själv satt jag och flippade runt på de olika förslagen, redan första gången den här tävlingen och bilderna dök upp. Nu när de står där åter känns det faktiskt, som om jag inte kan motstå frestelsen, att vilja veta vad folk i gemene man tycker.
De olika förslagen är:
Goahti. "Har en avsmalnade form och skall bygga på ett utsnitt ur en tältkåtas form." Det kan man sannerligen inte i sin vildaste fantasi ens föreställa sig med den bilden som syns på webben. Det ser mer ut som en nybliven fotograf varit i farten. En person som håller på att fototräna med sin nya kamera och inte vet hur kameran funkar. Men ok då, jag får väl tro på beskrivningen. NEJ, säger jag, för antigen är det verkligen en fullskalig bågstångskåta, eller så är det inte det, dvs. som nu namnet "Goahti" betyder. Antingen eller, känner jag. Den går bort för mitt vidkommande. Den känns lika upphetsande som en påse maränger med en liter Arla.
Alegahtsem. "En böjd byggnad med entré mot söder." Namnet är onekligen fantasieggande, så till den milda grad att jag riktigt tycker mig kunna känna vad som föregåtts det. Det här namnet tyckte jag lät som något sprunget ut "Gotham City" och det var så jag började snegla vart seriehjälten Batman skulle dyka upp någonstans. Men Batman på besök i Stora Sjöfallet? Meh... inte ens uppgiften "entré mot söder" kan få mig att bli uppeggad.
Vachas. "En träbyggnad med samiska influenser." Njae, inte enligt mig, jag förstår inte ens vart de influenserna sitter. Så korkad är jag. Vachas, floden som flyter fram och faktiskt är det som faller över mig, när jag betraktar byggnaden. Det här är det förslag som verkligen föll mig i smaken. En sån där känsla av "kärlek vid första ögonkastet" och tycke uppstod. Då kan jag bara hoppas att insidan också innehåller samma känsla som utsidan. För mig är anblicken och känslan en blandning mellan fjäll och vatten, med sina berg och vågtoppar. När man placerar en byggnad i dylik miljö, tror jag att det är viktigt att byggnaden kan bli en förlängning av själva omgivningen. Så ser jag på riktigt seriös arkitektur.
Rakkas. "En byggnad i tre plan." Rakkas dvs. "sovtält." Njae, nu räcker inte ens min fantasi till. Det känns inte som något enkelt, snarare som något våldsamt tungt, som fallit ner ifrån någon obestämd plats i universum. Jag hoppas att resten av ritningarna ger en annan känsla. Men tre plan? Ser jag till Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn, så kan jag bara säga att det är en given flopp! De gamla museibyggnaderna, har man större tålamod med. Därför att man VET på förhand att här ÄR det tungrott värre, att ta sig igenom.
Snöfällan. "En rund byggnad som vintertid blir en snöskulptur då snön driver in och fastnar i ytterväggen." Jojo, de där arkitekterna vet inte HUR besannade dessa tankar kommer att bli, men kanske inte riktigt vad de tänkt sig. Jag minns nämligen en morgon när jag vaknade till "det stora snöovädret" av en ilsket ringade telefon. Hela Göteborg var lamslaget och jag själv kunde bara skaka på skallen och tänka: "det är ju tur att norrlänningarna inte beter sig likadant, då skulle hela norrland vara stängt och igenbommat minst 5 månader om året". Jag bodde då granne med "runda huset" uppe på Otterhällan i centrala Göteborg och den morgonen vaknade jag till en första insikt och utsikt, att hela "runda huset" var försvunnet! HUR hade det gått till? Det var inte förrän jag yrvaket ställde mig upp på golvet och kikade på det numera försvunna "runda huset", som jag kunde upptäcka, att det trots allt stod kvar där. Det fanns bitar i nedre delen av huset, där snön inte hade lagt sig tätt som ett stödbandage, när snön yrt omkring.
"Snöfällan", låter som en travesti på "Björnfällan". Kul tanke med utformningen, men den byggnaden passar nog bättre på de här breddgraderna, där den inte skulle se ut som en mysko iglo större delen av vintern. Påminner lite om den återuppbyggda "Restaurang Trädgår´n" här i Göteborg, som brann ner för andra gången i dess historia och nu ståtar där i något, som inte ens påminner om det älskade ursprunget. Enbart ett enda stort plockepinneverk, eller spjälstaket, som jag inte begriper mig på vari skönheten skulle ligga.
Solvarv. "En byggnad med elden som naturlig mittpunkt." ?... Hmmm... Elden? Hur jag än tänker får jag det inte till något hållbart och eldliknande. Hur skulle man kunna återskapa det? Våldsamma lampor i gult och rött i husets mittpunkt, där besökarna får gå omkring med solbrillor, eller sotade glas, som man får ha när man kikar upp mot solen? Blir det inte lite svårt att titta på konst då? Låter mer som en fågel Fenix, minus poängen.
Sålunda blir mitt val, utifrån denna enda bild "Vachas". Vilket blir ditt val?
PS. Jag hoppas att denna enormt vackra, raritet på bilden får plats i det nya naturrummet, så att den ÄNTLIGEN kan få komma till sin rätt. Där den nu hänger passeras den väl bara av trötta kommunpolitiker, som med oseende ögon drar förbi den. DS.
http://www.nsd.se/nyheter/gallivare/artikel.aspx?ArticleId=4554046
Det är klart att det alltid är väldigt kinkigt, att bilda sig en bra uppfattning med enbart en enda bild att tillgå. Därför att där har man inte en susning om material, eller hur själva inredningsarkitekturen ser ut, eller byggnaden ur olika perspektiv etc. ser ut. Det hela blir rätt oseriöst helt enkelt. Men oavsett det, hade det onekligen varit roligt att veta hur webbläsarna spontant känner med de oerhört knapphändiga som finns att tillgå. Själv satt jag och flippade runt på de olika förslagen, redan första gången den här tävlingen och bilderna dök upp. Nu när de står där åter känns det faktiskt, som om jag inte kan motstå frestelsen, att vilja veta vad folk i gemene man tycker.
De olika förslagen är:
Goahti. "Har en avsmalnade form och skall bygga på ett utsnitt ur en tältkåtas form." Det kan man sannerligen inte i sin vildaste fantasi ens föreställa sig med den bilden som syns på webben. Det ser mer ut som en nybliven fotograf varit i farten. En person som håller på att fototräna med sin nya kamera och inte vet hur kameran funkar. Men ok då, jag får väl tro på beskrivningen. NEJ, säger jag, för antigen är det verkligen en fullskalig bågstångskåta, eller så är det inte det, dvs. som nu namnet "Goahti" betyder. Antingen eller, känner jag. Den går bort för mitt vidkommande. Den känns lika upphetsande som en påse maränger med en liter Arla.
Alegahtsem. "En böjd byggnad med entré mot söder." Namnet är onekligen fantasieggande, så till den milda grad att jag riktigt tycker mig kunna känna vad som föregåtts det. Det här namnet tyckte jag lät som något sprunget ut "Gotham City" och det var så jag började snegla vart seriehjälten Batman skulle dyka upp någonstans. Men Batman på besök i Stora Sjöfallet? Meh... inte ens uppgiften "entré mot söder" kan få mig att bli uppeggad.
Vachas. "En träbyggnad med samiska influenser." Njae, inte enligt mig, jag förstår inte ens vart de influenserna sitter. Så korkad är jag. Vachas, floden som flyter fram och faktiskt är det som faller över mig, när jag betraktar byggnaden. Det här är det förslag som verkligen föll mig i smaken. En sån där känsla av "kärlek vid första ögonkastet" och tycke uppstod. Då kan jag bara hoppas att insidan också innehåller samma känsla som utsidan. För mig är anblicken och känslan en blandning mellan fjäll och vatten, med sina berg och vågtoppar. När man placerar en byggnad i dylik miljö, tror jag att det är viktigt att byggnaden kan bli en förlängning av själva omgivningen. Så ser jag på riktigt seriös arkitektur.
Rakkas. "En byggnad i tre plan." Rakkas dvs. "sovtält." Njae, nu räcker inte ens min fantasi till. Det känns inte som något enkelt, snarare som något våldsamt tungt, som fallit ner ifrån någon obestämd plats i universum. Jag hoppas att resten av ritningarna ger en annan känsla. Men tre plan? Ser jag till Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn, så kan jag bara säga att det är en given flopp! De gamla museibyggnaderna, har man större tålamod med. Därför att man VET på förhand att här ÄR det tungrott värre, att ta sig igenom.
Snöfällan. "En rund byggnad som vintertid blir en snöskulptur då snön driver in och fastnar i ytterväggen." Jojo, de där arkitekterna vet inte HUR besannade dessa tankar kommer att bli, men kanske inte riktigt vad de tänkt sig. Jag minns nämligen en morgon när jag vaknade till "det stora snöovädret" av en ilsket ringade telefon. Hela Göteborg var lamslaget och jag själv kunde bara skaka på skallen och tänka: "det är ju tur att norrlänningarna inte beter sig likadant, då skulle hela norrland vara stängt och igenbommat minst 5 månader om året". Jag bodde då granne med "runda huset" uppe på Otterhällan i centrala Göteborg och den morgonen vaknade jag till en första insikt och utsikt, att hela "runda huset" var försvunnet! HUR hade det gått till? Det var inte förrän jag yrvaket ställde mig upp på golvet och kikade på det numera försvunna "runda huset", som jag kunde upptäcka, att det trots allt stod kvar där. Det fanns bitar i nedre delen av huset, där snön inte hade lagt sig tätt som ett stödbandage, när snön yrt omkring.
"Snöfällan", låter som en travesti på "Björnfällan". Kul tanke med utformningen, men den byggnaden passar nog bättre på de här breddgraderna, där den inte skulle se ut som en mysko iglo större delen av vintern. Påminner lite om den återuppbyggda "Restaurang Trädgår´n" här i Göteborg, som brann ner för andra gången i dess historia och nu ståtar där i något, som inte ens påminner om det älskade ursprunget. Enbart ett enda stort plockepinneverk, eller spjälstaket, som jag inte begriper mig på vari skönheten skulle ligga.
Solvarv. "En byggnad med elden som naturlig mittpunkt." ?... Hmmm... Elden? Hur jag än tänker får jag det inte till något hållbart och eldliknande. Hur skulle man kunna återskapa det? Våldsamma lampor i gult och rött i husets mittpunkt, där besökarna får gå omkring med solbrillor, eller sotade glas, som man får ha när man kikar upp mot solen? Blir det inte lite svårt att titta på konst då? Låter mer som en fågel Fenix, minus poängen.
Sålunda blir mitt val, utifrån denna enda bild "Vachas". Vilket blir ditt val?
PS. Jag hoppas att denna enormt vackra, raritet på bilden får plats i det nya naturrummet, så att den ÄNTLIGEN kan få komma till sin rätt. Där den nu hänger passeras den väl bara av trötta kommunpolitiker, som med oseende ögon drar förbi den. DS.
Mitt val blir Goahti !, Tycker det lilla jag ser såg mest tilltalande ut av de förslagen. Vad kul att de satsar på detta. Turismen kan bli viktigare än vi tror i förlängningen och vem om inte vi har en natur som verkligen är enastående kombinerat med en tillgänglighet som få länder kan uppvisa.
SvaraRaderaAnmäl >Goahti Blev min röst ! (2009-04-07 17:08:53)