- den 9 juli 2009, kl 11:25
tillverkas av grävlingar som återfunnits döda på vägbanan. Det var i alla fall det som "hushängets" lillebror hade tutat i sina småkusiner en sommar för mycket länge sedan.
Det hela hade tagit sin början, när de tillresta småkusinerna skulle sätta sig till bords och käka vid den sedvanliga släktträffen. När de undrade vad korven var gjord av, det var då som den fullständiga innehållsförteckningen av korven kom ifrån "hushängets" lillebror. Men äpplet faller som bekant inte så långt ifrån trädet och likadana blevo alla äpplena!
Jag skall väl säga att det var minsann inte bara "Johanssons Grävlingkorv" som stod på den menyn. Det var nog det mesta man kan återfinna av vägdöd och ur skog och mark. Sanning att säga skrattade vi alla så tårarna rann, när vi fick höra av de numera fullvuxna småkusinerna, vad som hade diktats ihop om menyn på denna släktmiddag av de förhärdade kusinerna, som var numret större. Det hade därför blivit ett sparsamt intag för de förskräckta småkusinerna, som den aktuella släktträffen hade levt på hårdbröd och vatten!
Glädjen blev ännu större kring bordet, när det meddelades att sedvanliga bilder från släktträffen kunde återfinnas under fliken.... "slakttraff". Nog var det slakt allt. Slakt av brustna illusioner, i det här fallet var de nog inte helt av ondo.
När vi åkte från släktträffen, hade det tragiska med att se en massa överkörda grävlingar på vägen utbytts till:
- Undra hur många "Johanssons Grävlingkorvar" man kunde ha gjort av den där?" eller den där hade det kunna bli jättemånga "Johanssons Grävlingkorvar" av.
En som det däremot hade kunnat bli "Johanssons Grävlingkorv" av med lite annorlunda smaksättning, om man nu skall tro historien, var den grävling som tysk polis skulle flytta ifrån vägbanan, eftersom de trodde att den var död. Men det skulle visa sig att den inte var död, utan bara på gasen.
Grävlingen hade vräkt i sig övermogna, jästa körsbär och därefter stapplat ut på vägbanan, där den rejält överförfriskad helt enkelt bara hade fått slut på orken. Någon fyllcell blev det inte tal om, utan polisen väckte djuret, som kröp ut på en äng för att sova ruset av sig på ett betydligt säkrare ställe.
Jag funkar ju aldrig som någon normal människa. Men det visste jag redan innan. Jag tänkte därför:
"Men hur i jäsingen kunde den tyska polisen veta, att grävlingen hade käkat övermogna jästa körsbär? Fanns det något ögonvittne? Eller fyllsvamlade grävlingen på tyska?"
Det hela hade tagit sin början, när de tillresta småkusinerna skulle sätta sig till bords och käka vid den sedvanliga släktträffen. När de undrade vad korven var gjord av, det var då som den fullständiga innehållsförteckningen av korven kom ifrån "hushängets" lillebror. Men äpplet faller som bekant inte så långt ifrån trädet och likadana blevo alla äpplena!
Jag skall väl säga att det var minsann inte bara "Johanssons Grävlingkorv" som stod på den menyn. Det var nog det mesta man kan återfinna av vägdöd och ur skog och mark. Sanning att säga skrattade vi alla så tårarna rann, när vi fick höra av de numera fullvuxna småkusinerna, vad som hade diktats ihop om menyn på denna släktmiddag av de förhärdade kusinerna, som var numret större. Det hade därför blivit ett sparsamt intag för de förskräckta småkusinerna, som den aktuella släktträffen hade levt på hårdbröd och vatten!
Glädjen blev ännu större kring bordet, när det meddelades att sedvanliga bilder från släktträffen kunde återfinnas under fliken.... "slakttraff". Nog var det slakt allt. Slakt av brustna illusioner, i det här fallet var de nog inte helt av ondo.
När vi åkte från släktträffen, hade det tragiska med att se en massa överkörda grävlingar på vägen utbytts till:
- Undra hur många "Johanssons Grävlingkorvar" man kunde ha gjort av den där?" eller den där hade det kunna bli jättemånga "Johanssons Grävlingkorvar" av.
En som det däremot hade kunnat bli "Johanssons Grävlingkorv" av med lite annorlunda smaksättning, om man nu skall tro historien, var den grävling som tysk polis skulle flytta ifrån vägbanan, eftersom de trodde att den var död. Men det skulle visa sig att den inte var död, utan bara på gasen.
Grävlingen hade vräkt i sig övermogna, jästa körsbär och därefter stapplat ut på vägbanan, där den rejält överförfriskad helt enkelt bara hade fått slut på orken. Någon fyllcell blev det inte tal om, utan polisen väckte djuret, som kröp ut på en äng för att sova ruset av sig på ett betydligt säkrare ställe.
Jag funkar ju aldrig som någon normal människa. Men det visste jag redan innan. Jag tänkte därför:
"Men hur i jäsingen kunde den tyska polisen veta, att grävlingen hade käkat övermogna jästa körsbär? Fanns det något ögonvittne? Eller fyllsvamlade grävlingen på tyska?"
Det finns 1 kommentarer.
SvaraRaderaFrågan är, om inte jag skulle välja "Grävlingskorv" framför blodkorv?! Må vara att den förb ... Maalamakkara bara består av äkta råvaror, men den är lika (sp)äcklig för det. Tacka vet jag en riktig "Hiilos" eller "Grillimakkara"! =)
Mitt svar till din förra blogg censurerades av någon underlig anledning?! ;)/T
Anmäl >Tommy (2009-07-09 22:02:29)