Google+ Followers

onsdag 15 april 2009

Ibland exploderar mitt skratt,

- den 15 april 2009, kl 10:27


utan att jag har en chans, att hindra det hela och jag tänker om mig själv, när jag ser förödelsen som det medfört: "se nu vad du gjort igen din flamsmaja!"

Därför att av någon anledning har jag en ful ovana. Jag sitter och sippar på mitt te, med den obligatoriska skvätten mjölk i, när jag läser mail, inlägg, reportage, bloggar på NSD och NK.

Jag har också kommit underfund med, att jag är nog trots allt en väldigt avslappnad människa. Även i mitt ätande, eller drickande, eller lyssnande, eller iakttagande, eftersom det är i dessa stunder som katastrofen alltid inträffar.

Igår hände det igen.

Hela dataskärmen, tangentbordet och skrivbordet var fulla av utsprutande te & mjölkblandning. SPLASH mitt i skärmen och drip, drop, drip, drop...

Anledning?

Jo, det var den här underbara/e (?) dysterkvisten under signaturen "Det ena utesluter det andra" i min egen blogg.

Här hade jag "slitit" med bloggen på morgonen. Det hade hunnit bli åtskilliga "hasa-runt-meter" i trädgården och längs golvytorna inne i huset, innan det hela satt i huvudet och jag slutligen kunde slå mig ner den korta stunden vid tangentbordet. Som om det inte vore nog, jag hade blivit tvungen, en stund senare, att ändra innehållet, för första gången i mitt bloggarliv, därför att den visade sig inte vara helt sanningsenlig. Men jag tyckte själv att jag hade lyckats andas en smula göteborgshumor i ett nog så trist ämne.

Snacka om att leva i en villfarelse och bli avsnoppad och fimpad på två röda!

Därför vad blev responsen av denna sagolika dysterkvisten "Det ena utesluter det andra"?

Jo, kort och kärnfullt: "Vi har egna bekymmer i Malmberget".

Det blev en déjàvue-upplevelse av dignitet. Där jag plötsligt såg min dotter i 4-års åldern framför mig, där hon på pricken härmade dysterkvisten Ior med ihopskrynklat nylle och hopsjunken hållning, som sa med släpig röst: "jag vill ogärna att ni sitter i maten", när några hade farit runt i hans älsklingsföda "tistlar".

Ior. Åsnan i Nalle Puh. Vars liv är en enda lång suck av dysterhet och vars livsvy består av den lilla plätten han står på och muttrar och tycker att allt bara är eländes elände och han kunde lika gärna vara död, ingen skulle ändå lägga märke till det.

Det gör ingenting dysterkvisten, "Det ena utesluter det andra", fortsätt du att vara koncentrerad på Malmberget. Ibland är det nog med den egna tillvaron. Det är då man reagerar så. Men i dylika stunder känner jag intuitivt, att det är synd, att jag inte är någon William Henry "Bill" Gates III, som kunde erbjuda ett litet välbehövligt miljöombyte.

Jag är också koncentrerad på Malmberget, eftersom mina band inte är avklippta i något stycke till mitt egna jag. Jag kommer alltid att vara förbunden med Malmberget, även sedan det sista flyttlasset lämnat Malmberget. Dvs. om de inte också flyttar hela kyrkogården, vilket nog är mindre sannolikt, att LKAB skall kunna omsätta i praktiken. Trots allt är jag realist och jag har postat mina brev till både Bergsstaten och Länsstyrelsen, framfört mina egna åsikter om den begärda bearbetningskoncessionen , eftersom jag också är berörd.

Det är väl möjligt att jag någonstans långt in i framtiden kommer att lägga mitt egna jag i träda. Ett jag som är sammanbundet med Malmberget. Kanske kommer jag då att gräva ner den här ständiga saknaden på något sätt i mina egna inre tomma rum.

Men till dess skall jag fortsätta att vara den där utåtriktade människan, som jag ända sedan födseln har varit. En som står där med båda armarna utsträckta till livet och mot hela världen, en värld som är betydligt större än min tanke någonsin kan bli, hur mycket jag än anstränger mig.

Men i de tankarna som jag själv bär, där skall jag även i år glädjas åt alla de fotbollsungdomar, som kommer att komma ifrån norr och alla andra väderstreck, hit till Gothia Cup i Göteborg. Det är en bra upplevelse för alla dessa fotbollsungdomar och det gläder mig, att de får möjlighet till att göra detta: Möta andra människor och miljöer, det är också en viktig del av livet. Man får mycket egen växtkraft av dylika saker.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar