fredag 9 september 2011

Att hävda att man är en demokratisk kommunist är lika meningsfullt som att säga att man är en gravid oskuld -

- den 9 september 2011, kl 06:12


såvida man inte har inseminerat demokratin, hur det nu skulle ha gått till.

Det lär Paul E. Tiek ha myntat, enligt Internets hyperspacevärld.

Av den världen kan man med lätthet bli smått hjärntvättad. Jag smakar åter på meningen. Förstår jag den verkligen?

Ibland händer det att jag vaknar med, att jag har något ordagrant i huvudet, som jag läst via Internet, eller i någon tidskrift, eller ur någon bok. Det är så att jag ibland funderar om mina tankar egentligen är mina egna nu för tiden. Var tar världens intryck slut och var börjar jag?

Jag har på känn att snart kommer jag att också låta, som någon förskräcklig reklamslinga, som man misshandlats med. Medan man i själva verket bara försökte att se en film på någon av reklamavbrottskanalerna... "Because you're worth it".

Det är nog därför jag blivit alltmer TV-kräsen och sparsmakad, trots att kanalutbudet svällt till hissnande höjder. Jag orkar inte ta in mer dynga från köpa-köpa-världen. Mina ögon, öron och medvetande stängs ner, när jag överfalls av reklam. Jag bara avskyr detta oönskade överfall av mina sinnen!

Ta bara den här bloggsidan t.ex. hur den nu för tiden ser ut. Det hoppar och studsar runt reklam för gudarna vet allt. Jag får en känsla av att forcera ett helt vattenfall av reklam, för att komma fram till orden jag vill få fatt.

Det har fått till följd att jag på senare år kommit på, att jag ibland totalt glömt vad det var filmen handlade om. Sedan reklamavbrott och ibland t.o.m. nyheter dessemellan har hunnit passera innan filmen åter går igång. Då kan jag verkligen bli mörkrädd, när jag tänker hur dagens barn har det. Dagens barn som aldrig får tid att smälta vad de har upplevt, utan hela tiden pressas/överfalls med sådan otrolig mängd information och intryck, att det är en fullständig omöjlighet att bearbeta det hela.

På något sätt känner jag att jag åtminstone och långt in i vuxen ålder haft helt andra livsbetingelser än dagens barn har.

I den värld jag växte upp i måste det ha varit, på många sätt, den ultimata tiden. Inget barnarbete att tala om. Inga krav att bli någon elitstjärna. Inte överöst av intryck från köpa-köpa-världen. Det mesta påtryckningar som fanns var Smedbergs drickabil, som skramlade in på Barongatan någon gång om året.

Bädda sängen... Jag får tänka till för att minnas, vilka former av "barnarbete" det fanns: hjälpa till vid slåttern hos mormor och morfar. Men sanningen att säga var nog upptäcktsfärden med att hitta grodor och leken med räfsorna alltför stora inslag, för att kunna klassas som barnarbete.

Hemma brukade jag få vara behjälplig med att sträcka och vika lakan, sätta potatis, hämta upp potatis ur matkällaren... Matkällaren... Usch då hemska värld! Medan den nitiska storasystern passade på att släcka lyset, när jag befann mig längst ner i mörkret i källaren. Låsa källardörren tillhörde dessutom tilläggsfinessen som hon också höll sig med. I bästa fall hörde mamma hur jag ropade och friheten kunde bli omedelbar. I annat fall kunde jag få invänta utsläppandet efter ihärdigt bankande på dörren. Gråten i halsen och utsattheten, där nere i mörkret, det var verkligen ingen höjdare.

Jag vet att jag växt upp med massor av fri tid för egna tankar och lekar, utan att matas på med ständiga intryck. "Egentid" som det nu så fint kallas för. Även om min tonårstid fick ett abrupt slut innan den ens hade börjat, därför att mamma försvann ur mitt liv och jag fick med ens axla den vuxnes liv. Mamma på "Garnis" i Boden i flera år, innan hon slutligen besegrades av lungcancern.



Men mitt liv och mina sinnen var ändå fredade från dagens samhällsproblem. Kanske är det också därför jag vissa dagar känner, att jag någonstans leker med en tanke: Överväger möjligheten, att sätta mig uppe på någon bergskam intill någon helt folktom och vidsträckt terräng. Bygga mig en liten torvkåta där det känns fridfullt. Helt utan kontakt med yttervärlden och dess ständiga brus. Jag som aldrig ens kunnat tänka tanken, att bo "i mitten av ingenstans", där man inte kan ana sig till någon granne.

Men så hinner verkligheten ifatt mig. Skulle jag verkligen vilja leva utan vattentoalett, dusch, el och närhet till mataffär. Skicka röksignaler till mina barn. Inte träffa småttingarna. Mjae..nää. DET skulle ju inte funka!

Jag bara konstaterar: jag är fast i detta ekorrhjul, som snurrar på allt fortare och allt galnare. Men jag fredar mig så gott det går.

När jag tänkt tanken ut, stryker jag ut lite mer färg kring "Vicke", som f.n. är den i mängden tavlor som jag målar upp: "till minne av en förlorad tid, en förlorad plats, en förlorad värld": Malmberget.

Det är helt omöjligt för mina fingrar att måla Vicke i kommunalbrunt, som var det som han förseddes med. Vicke var ju hela sitt liv "kommunalägt", men själv fri som en fågel. "Guds lilla muntergök", poppar upp i mina tankar. Är det verkligen min egen tanke?

Nej, jag tror inte det. Det uttrycket måste också ha snappats upp av mig någonstans ifrån.

Vicke var på många sätt en fullständigt skimrande figur i min uppväxt. Jag tror nog att man hade kunnat ställa klockan efter honom vid närmare eftertanke, när han kom traskande i kurvan efter Gällivarevägen och passerade slaskbäcken. Han och vi hade nog någon form av inbyggd klocka och högre medvetande om varandra. När vi fick syn på honom där i kröken ropade vi glatt:

- HEJ Vicke!

Varvid man hörde hans mullrande röst och såg hans glada nuna:

- HEJ HEJ!

Vicke, nej, han kan inte målas i evigt kommunalbrunt.

Malmberget i mitt minne och sinne, fortsätter att rinna ut genom mina fingrar.

Men redan har mina tankar studsat vidare...

Undra vad nästa monarks ordspråk blir...

"Ur led är tiden" ???

1 kommentar:

  1. Debatten startad av Farbror Jalle...ingen oskuld.
    Startad: 2011-09-09 11:50:01

    Det finns 4 kommentarer.

    Farbror Jalle..ovanligt timid..ja..nästan undfallande oskuld..

    tja, varför skall du åka i någon gräddfil, när det gäller NSD:s refuseringsknappar?
    Anmäl >Gun = refuserad, dock ej gravid oskuld... Eller JA! (2011-09-09 17:29:03)

    " AJA BAJA"..
    trot om Du vill.. Jag har blivit väldigt timid till min läggning..mao en helt ny ..nästan mjäkig inställning till bloggaren..men det går väl med automatik..refuseringsknappen..
    Anmäl >Farbror Jalle..ovanligt timid..ja..nästan undfallande oskuld.. (2011-09-09 16:31:37)

    Debatten startad av Farbror Jalle...ingen oskuld.

    Har du nu skrivit ett inlägg som var så giftigt att det blev refuserat?
    Anmäl >AJA BAJA... farbror Jalle (ingen oskuld) (2011-09-09 15:43:53)

    var tog inlägget vägen som aviserades här i morse?
    Anmäl >Fråga till nsd (2011-09-09 11:50:01)

    SvaraRadera