- den 6 oktober 2008, kl 12:12
Ja, det är nästan så jag är benägen att hålla med om, att det måste vara en definition, som är fullt giltig och stämmer.
Om jag ägnar mig åt atomklyvningsförsök? Nej,verkligen inte. Jag har en hurtfrisk kontakt här i hålan där jag är bosatt, som glatt delar med sig och låter mitt nyfikna jag, ständigt göra flera intressanta upptäckter här i livet. Den hurtfriska kontakten som förmedlade "atomen" heter Ingegerd Forssén och arbetar på församlingshemmet, där det är lite "action" av högst varierande skala.
Anledningen till att mina och Ingegerds vägar möttes var konstens villovägar och skedde för många år sedan. En fortsättning blev det och jag kom att skänka en glasfusningshistoria med en duva, som jag själv producerat. Jag kände att den mer hörde hemma där än här hemmavid, eftersom den kändes lite "för kyrkliga" för våra egna fönsterrutor. Det är med andra ord högt till tak och en bra beskrivning av den här församlingens arbete och hela Ingegerd själv. OM jag gått och blivit högkyrklig? Inte alls. Även om jag inte lämnat svenska statskyrkan, som jag fötts in i, ligger mina ägg inte samlade i någon religions korg. Mina vingar och mina tankar flyger fritt utan religionsbindningar. Det hindrar mig dock inte att ha kontakter högt som lågt. Mina medmänskliga kontakter är många och där ingen eller inget är exkluderat!
Den här "atomen" då? Jag talar om Ester och Gustaf som nyss firat 75 årig bröllopsdag, alltså har de firat "Atombröllopsdag". Något som verkligen fallit in i mitt medvetande, att så kan man också få lov att ha det, när allt är som det ska vara! En avundsvärd situation kan jag nog allt tycka.
Ester fyllde 94 i april och Gustaf blir 97 år nu i oktober. Ester förklarar det långa äktenskapet kärnfriskt:
"Man får gifta sig när man är ung och dum och inget begriper"! Gustaf som inte uttrycker sig lika drastiskt säger med en pillemarisk röst och blick: "Det har la gått bra." Han säger det med bästa Gôtebosska dialekt.
Det får Ester att utbrista: "Han pratar inte så mycket men är godmodig och flitig", detta säger hon medan hon själv är i full färd att hänga ut lakan på tork i solskenet.
"Visst har de haft en hel del oro och bekymmer och en hel del har varit bra, kanske hela livet, egentligen", funderar Gustaf vidare.
När Ingegerd en stund senare går runt med Gustaf i trädgården säjer han stolt om Ester "Hon går här och rotar varenda dag med ändan i vädret. Tagetes ska planteras eller astrar".
Själv har Gustaf satt potatis, lök, purjolök, morötter, rädisor och persilja i ett ganska stort land och sköter om fina tomatplantor som de har fått av de nya grannarna. När det begav sig inom yrkeslivet var Gustaf byggnadsarbetare och cementarbetare, medan Ester var hemmafru och skötte om barn och hem. Sedan har de också fortsatt att bruka jord och sköta djur tillsammans på olika platser. Men sedan 1965 har de haft samma bostadsadress och inte rört på sig mer. Det blir en himla massa år bara det!
Jag ser på Gustaf och Ester där de går runt och påtar i sin trädgård. Gustaf iförd sin skärm för solen, krattan i näven och sin fina röda trädgårdskärra, som han själv snickrat ihop av brädor och gamla cykeldäck. Ester i skuggan av den vackra flädern, blommorna och staketet med alla växter runtomkring och lakanen som fladdrar glatt i solskenet. En bild på näthinnan som påminner om en bild hämtad ur Astrid Lindgrens "Bullerbyn". Inte bara det.
Det Ingegerd berättat om Gustaf och Ester lägger sig som bomull kring bilden av Gustaf och Ester där i sin värld. Det får mig att känna hur livets kontraster blir enormt stora, en sån här dag när TT-nyheterna låtit kabla ut, att idag kommer domen på Anders Eklund. Ibland känns det onekligen, som om livet levs i helt olika parallellvärldar: en där friden finns och en där så mycket oreda råder, att man inte annat än kan bli gråtfärdig vid blotta tanken.
Om jag ägnar mig åt atomklyvningsförsök? Nej,verkligen inte. Jag har en hurtfrisk kontakt här i hålan där jag är bosatt, som glatt delar med sig och låter mitt nyfikna jag, ständigt göra flera intressanta upptäckter här i livet. Den hurtfriska kontakten som förmedlade "atomen" heter Ingegerd Forssén och arbetar på församlingshemmet, där det är lite "action" av högst varierande skala.
Anledningen till att mina och Ingegerds vägar möttes var konstens villovägar och skedde för många år sedan. En fortsättning blev det och jag kom att skänka en glasfusningshistoria med en duva, som jag själv producerat. Jag kände att den mer hörde hemma där än här hemmavid, eftersom den kändes lite "för kyrkliga" för våra egna fönsterrutor. Det är med andra ord högt till tak och en bra beskrivning av den här församlingens arbete och hela Ingegerd själv. OM jag gått och blivit högkyrklig? Inte alls. Även om jag inte lämnat svenska statskyrkan, som jag fötts in i, ligger mina ägg inte samlade i någon religions korg. Mina vingar och mina tankar flyger fritt utan religionsbindningar. Det hindrar mig dock inte att ha kontakter högt som lågt. Mina medmänskliga kontakter är många och där ingen eller inget är exkluderat!
Den här "atomen" då? Jag talar om Ester och Gustaf som nyss firat 75 årig bröllopsdag, alltså har de firat "Atombröllopsdag". Något som verkligen fallit in i mitt medvetande, att så kan man också få lov att ha det, när allt är som det ska vara! En avundsvärd situation kan jag nog allt tycka.
Ester fyllde 94 i april och Gustaf blir 97 år nu i oktober. Ester förklarar det långa äktenskapet kärnfriskt:
"Man får gifta sig när man är ung och dum och inget begriper"! Gustaf som inte uttrycker sig lika drastiskt säger med en pillemarisk röst och blick: "Det har la gått bra." Han säger det med bästa Gôtebosska dialekt.
Det får Ester att utbrista: "Han pratar inte så mycket men är godmodig och flitig", detta säger hon medan hon själv är i full färd att hänga ut lakan på tork i solskenet.
"Visst har de haft en hel del oro och bekymmer och en hel del har varit bra, kanske hela livet, egentligen", funderar Gustaf vidare.
När Ingegerd en stund senare går runt med Gustaf i trädgården säjer han stolt om Ester "Hon går här och rotar varenda dag med ändan i vädret. Tagetes ska planteras eller astrar".
Själv har Gustaf satt potatis, lök, purjolök, morötter, rädisor och persilja i ett ganska stort land och sköter om fina tomatplantor som de har fått av de nya grannarna. När det begav sig inom yrkeslivet var Gustaf byggnadsarbetare och cementarbetare, medan Ester var hemmafru och skötte om barn och hem. Sedan har de också fortsatt att bruka jord och sköta djur tillsammans på olika platser. Men sedan 1965 har de haft samma bostadsadress och inte rört på sig mer. Det blir en himla massa år bara det!
Jag ser på Gustaf och Ester där de går runt och påtar i sin trädgård. Gustaf iförd sin skärm för solen, krattan i näven och sin fina röda trädgårdskärra, som han själv snickrat ihop av brädor och gamla cykeldäck. Ester i skuggan av den vackra flädern, blommorna och staketet med alla växter runtomkring och lakanen som fladdrar glatt i solskenet. En bild på näthinnan som påminner om en bild hämtad ur Astrid Lindgrens "Bullerbyn". Inte bara det.
Det Ingegerd berättat om Gustaf och Ester lägger sig som bomull kring bilden av Gustaf och Ester där i sin värld. Det får mig att känna hur livets kontraster blir enormt stora, en sån här dag när TT-nyheterna låtit kabla ut, att idag kommer domen på Anders Eklund. Ibland känns det onekligen, som om livet levs i helt olika parallellvärldar: en där friden finns och en där så mycket oreda råder, att man inte annat än kan bli gråtfärdig vid blotta tanken.
Debatten startad av Roger
SvaraRaderaStartad: 2008-10-07 15:13:40
Sidor: < 1 2 3 >
Det finns 23 kommentarer.
Om du visste hur mycket jag uppskattar att du ÄNTLIGEN är villig att lägga ner den här ytterlighetsdiskussionen, som varit urspårad redan från första början. Därför att det du och faktiskt någon till nu skrivit, betyder att ni skriver till varje författare vars alster ni inte gillar. Ni talar om för författaren HUR och VAD de skall skriva för att passa in i en vidare krets! Just därför har min intresseklubb bara gjort anteckningar. - Jag har fortsatt mitt arbete med att försöka tillföra denna blogg något och nu skall jag dra en ordentlig runda Gällivare - Malmberget fenomen i "Dagens specialblogg". Jag räknar INTE med, att bara mötas av tystnad, eller klapp i huvudet med orden "BRA eller DUKTIGT GUN". Detta kommer antagligen bli början till slutet som bloggare här, men det är det värt.
Anmäl >Gun (2008-10-13 18:11:48)
Och nu föreslår ja att vi avslutar dom här onödiga diskussionerna, efter att du fått sagt ditt, som sagt. Vi kommer inte närmare någon lösning i alla fall, bara närmare sorgliga personliga kränkningar av varandra. Jag hade hoppats på mer uppbyggande diskussioner och inte bara påhopp om konstruerade eller upplevda förolämpningar och onödiga person kränkningar vilka bara stjäl energi och kraft. Istället försöker vi jobba på att förmedla positivitet och styrka och gläjde till medmänniskorna. Ha det bra Gun.
Anmäl >Eva-Lisa (2008-10-13 13:40:24)
'Blinka får man göra när man läser hans text, totalupplevelse att få ordning på bokstäverna som visar tydliga tecken på separationsångest' Negativt eller positivt? Eller bara lika kränkande som att ha synpunkter på en bra men lång text?
Du verkar vara en dam som alltid ska ha sista ordet och försöker komma med efterkonstruktioner istället för att står för det du faktiskt konstruerar. Jag kan inte tro att du har sån brist på självinsikt, inte efter din redovisning på utbildningar och jobb du säger dig ha haft. Lärde dig inte utbildningen i Waldorfpedagogiken något att ta med dig i livet.
Och upplysnigsvis; jag använder inte den ingrediensen i min tiramisu som du åsyftar till, endast espresson. Och laestadianpredikant, tja varför inte,ligger inte så långt från den miljön.
Anmäl >Eva-Lisa (2008-10-13 13:23:09)
Eva-Lisa, visste jag inte bättre skulle jag tro att du var en laestadianpredikant. Vet inte hur du läser,men Danne har jag sannerligen inte gett mig in på att skriva något elakt till, som du nu OCKSÅ påstår.Du är verkligen bara ute för att mucka gräl, eller hur! Danne är faktiskt en MYCKET positiv person i mina ögon mätt, som jag verkligen uppskattar att läsa VARJE gång!!! Ta det lugnt med Tiramisun, du verkar ha stoppat i dig för mycket av en viss ingrediens i den och då menar jag inte savoyardikexen eller mascarponen.
Anmäl >Gun (2008-10-12 22:47:45)
Hej Gun. Är lika lite styrbar som du säger dig vara. I och med att vi har en officiell blogg så är vi lite allmän egendom och kommentarer till inläggen är till för läsarna. Om du är obekväm med det så är det bara att beklaga men 'den som ger sig i leken får leken tåla' Du kan inte ha bloggen som din lilla ankdamm som enbart du får agera ifrån utåt men inte släppa in någon. För övrigt; Danne flög inte i taket av din negativa kommentar i hans text. Han verkar stå stabilt och tryggt med fötterna förankrade i Malmbergmalmen och har förmodligen bra självkänsla. Nu ska jag laga till en Ti ra mi su till kvällen. Hade inbjudit dig att avsmaka och till samtal över köksbordet om du varit mer tillgänglig. Ha en bra helg.
SvaraRaderaAnmäl >Eva-Lisa (2008-10-11 11:07:54)
...och självinsikt
Anmäl >Eva-Lisa (2008-10-11 00:24:24)
Eva-Lisa, jag föreslår att du skriver av dig i din egen blogg! Där kan du ge uttryck för vad du känner att du måste ge utlopp för. I den här bloggen, vill jag dock inte att du längre lägger ord i min mun, som jag varken tänkt, uttalat eller skrivit! - Tack för dina goda råd, synpunkter och tillrättavisningar, de är mottagna!
Anmäl >Gun (2008-10-10 15:13:30)
kränker du dessa personer genom att tala om att de inte är tillräckligt viktiga för dig. Hade någon talat om samma sak för mig att mina texter blir tunglästa pga längden had ejag sannolikt svarat dom ungefär: "OOps ska försöka styra min skrivlusta och hantera det på det sätt som känns bäst för er läsare eftersom jag gärna vill att ni fortsätter läsa mig och ha synpunkter på det jag skriver om"
Klarar man inte konstruktiv kritik och synpunkter så har man ett stort ego som inte vill bli emotsagd. Eller väldigt dålig självkänsla. Man måste ha lite självdistans och självkritik också så blir livet lättare att leva, och inte minst se på sig själv med mer humor och och inte ta allt riktat mot sig själv som oförätter och elakheter.
Ha det gott Gun. Trots den nedlåtande attityden gentemot mig.
Anmäl >Eva-Lisa (2008-10-10 13:52:02)
Hej Gun. Vi två nästan jämngamla tanter, är inte precis den vanligaste kategorin av bloggare som ju oftast hör till ungdomskulturen. Jag trodde i min enfald att vi kunde ha ett utbyte av diskussioner och "samtal" just på grund av det. Men om den ena anser sig vara lite mer än den andra så lär det bli osannolikt. Vi har ju en blogg för att vi vill förmedla och berätta och respekten för våra ev läsare är en prioriterings sak åtminstone för mig. Jag blir glad om någon har behållning av det jag vill framföra och respekterar synpunkter och förslag. Det är att kränka sina läsare genom att i stort sett indirekt kalla dom för imbecilla marknadsförare av okunskap och oförstånd. Istället för att tacksamt ta emot synpunkter och förslag för att nå en bredare läsekrets så, forts....
Anmäl >Eva-Lisa (2008-10-10 13:40:09)
Hej Tommy, håller verkligen med dig i allt du skrivit.
Men det här paret tror jag verkligen har lyckats fullt ut, trots att man förstår att det inte alltid varit rosenrött i deras tillvaron, mycket slit och problem har de haft att ta sig igenom, sånt som livet också består av. Jag tror att hemligheten ligger i att det fortfarande finns mycket humor dem emellan, genuin omtanke, generositet gentemot varandras olikheter och sist men inte minst att det bara funnits TVÅ vuxna i det här äktenskapet. De kan inte ens tänka tanken på att den andre skulle vara utbytbar.
Anmäl >Gun (2008-10-10 11:47:13)
Hej Gun!
SvaraRadera"Atomens" situation är -enligt min mening- avundsvärd, om man verkligen levt i ett enda långt och lyckligt förhållande, Ja! Även om nu inte alla dagar går i rosenrött, så måste man ändå känna, att man älskar den man lever ihop med.
Men hur många är inte de par, som tvingar sig att bo ihop "för barnens skull". Barn som enligt många föräldrar måste vara både blinda, döva och på ren svenska korkade. Eller de som bor ihop, bara för att de en gång i tiden sa "Ja!" till varandra och som slutar sina dagar som bittra fiender. Finns bara ett sätt att få ett lyckligt liv, och det är att vara ärlig med sig själv! Tycker T och önskar alla en god natt!
Anmäl >Tommy (2008-10-09 21:59:20)
Jonas du kanske inte förstod det, men dina synpunkter är desamma som signaturen ROGER. Vem som däremot startat den här "svansen", det överlämnar jag åt intresseklubben att sköta och då helst inte under mina blogginlägg! Det ser onekligen väldigt trist ut och tar udden av hela bloggen!!! - Under mina blogginlägg, tar jag däremot TACKSAMT emot resonemang, synpunkter, egna erfarenheter i ämnet = på det jag valt att skriva om och besvarar i den mån jag upptäcker dem, eftersom jag fortfarande inte meddelas när något inlägg kommit. -
Jonas, jag vet inte hur gammal du är, men det där med att kasta ur sig att någon inte kan ta kritik, det skall man nog vara aktsam med att saluföra som en gällande sanning. Jag är bara en högst vanlig människa som valt att skriva om MIN utsiktsplats i livet!
Anmäl >Gun (2008-10-09 12:40:03)
Jonas, jag har läst det du skrivit och det här har jag haft anledning, att redan i ett inledande stadium fundera över. Efter moget övervägande beslutade jag mig för att inte vara "några raders bloggare dvs. en sån som redogör för vad de ätit, morsan är taskig osv.", dessa finns det redan en uppsjö av. Inte i det här forumet, men i övrigt på nätet. Jag hoppas att du kan ta till dig vad jag nu förklarat för dig om MITT sätt att skriva. - VAD du heter får du nog reda ut med tekniken på det här forumet. Jag har iaf gjort det i Dannes blogg! - Konklusion: jag är inte döv för SYNPUNKTER (!) men OM jag skall TVINGAS in i någon speciell form "för att passa in", då har hela min skrivglädje gått förlorad och då kan jag lika lägga av och helt & hållet & helhjärtat ägna mig åt mitt manusarbete.
Anmäl >Gun (2008-10-09 11:58:47)
Ok...Jag ser att kritik är något du inte kunde ta =) Och jag heter fortfarandes inte Roger. Vart har du fått det ifrån? Läste du inte vad jag skrev?
SvaraRaderaAnmäl >Jonas (2008-10-09 10:53:12)
Eva-Lisa, du kanske skall ägna dig åt din frilandspsykologverksamhet i DIN blogg? Jag kan försäkra dig om att jag VET vem jag är och hade du nu kunnat läsa vad jag skrivit i inlägget om skolan, hade du nog också förstått att jag absolut inte har några psykiska problem från min skoltid, som du nu OCKSÅ låtit undslippa! Jag föredrar dessutom att få hålla min blogg ÖVER lågvattennivåmärket! - DU har inte skrivit det här för att var lustig och ditt välpaketerade "rosande", har inte heller undgått mig. Du får väl helt enkelt sätta dig ner och fundera på VARFÖR du överhuvudtaget skrivit det du skrivit till mig!
Anmäl >Gun (2008-10-09 10:17:02)
Jaha, som jag befarade. Du kan inte ta emot ros bara ris. Har det att göra med den bakgrund du berättade om från skoltiden? Jag försökte i alla fall tala om att jag har behållning av det du skriver om. Men du tycks inte kunna uppskatta det. Dessutom var det ett skämt jag skrev om att du hellre skriver än pratar. Kunde du inte se det? Undrar varför du har taggarna utåt så?
Men okej om "själv kan bäst" så får det väl vara så. Själv kritiserar du ofta andra, då borde man rimligtvis klara av att också få konstruktiv kritik. Ha det bra arg dam, tänker inte besvära dig i fortsättningen.
Anmäl >Eva-Lisa (2008-10-09 00:31:27)
Eva-Lisa "skriver du för att slippa prata"? Nu får du GE DIG! Den där "alla andra" jämförelsen hör hemma i sandlådan, eller har ni låtit inhämta någon unison talan, som ni för å "ALLA ANDRA:s" vägnar? - Jag har dessutom hellre EN(1)läsare, som jag kan tillföra något, än att jag blir som "alla andra". Jag har ingen som helst önskan om att bli en dussinvara, eller instoppad i ett fack! That´s it! Jag kommer att fortsätta att skriva i den längd jag själv väljer! Ibland blir det längre och ibland blir det kortare. Den dagen NSD inte vill ha mina bloggar längre, då tackar jag bara för mig. Svårare än så är det inte! - Jag föreslår därför att du Eva-Lisa sköter din egen blogg, så sköter jag min. Du skall se att både du och Jonas/Roger kommer, att kunna överleva utan att ni läser min blogg.
Anmäl >Gun (2008-10-08 17:55:28)
Hej Gun.
Pratar du som du skriver? Eller skriver du för att slippa prata :)? Du har ett avundsvärt pondus i ditt skrivande, formulerar dig bra och det är ett fint flyt i texten. Men tyvärr Gun, inte för att jag vill vara elak utan för att jag tycker att du med din berättarglädje skulle behöva nå fler, så blir dina inlägg tunglästa på grund av längden. Jag själv fick mycket skäll i början, i bekantskapskretsen, på grund av skrivglädjen :)
Får jag i bästa välmening bara föreslå att du istället skriver fler och kortare inlägg per dag, för som sagt det är alltid intressant att läsa det du avhandlar.
Ps har sett att en del andra också reagerat just på längden och jag är då, som sagt, benägen att hålla med.Ds
Anmäl >Eva-Lisa (2008-10-08 13:06:54)
Jag skrev bara vad jag tyckte och det var att bloggarna är på tok för långa för att fånga intresse =) Om du vill nå ut till alla så korta ner dom, och det är väl det du är ute efter att just nå ut till alla?! Och att jag skrev "100 meningar" var ju förstås en överdrift om du inte kunnat räkna ut det =) Och till sist jag heter Jonas och inte Roger eller något annat.
Anmäl >Jonas (2008-10-08 10:11:18)
Nu börjar det bli intressant värre vill jag lova! Jonas heter signaturen på det första inlägget, men debatten är startad av Roger? Eller heter Jonas, Jonas Roger? Samma Roger som specialiserat sig på att ständigt gnälla på denna bloggare? Undrar Clarabella Johanna Krystyna Sofia Esmeralda Rullgardina von Hoppenknorren
Anmäl >Observatören (2008-10-07 22:30:33)
Jonas,hur står det till med matematiken? Det här blogginlägget innehåller exakt 40 meningar, hur skall man då kunna korta ner den med några 100 meningar?
SvaraRaderaAnmäl >Räknekunniga damen (2008-10-07 21:44:18)
Hej Jonas,
Jag tycker du skall läsa bloggar som motsvarar din läskapacitet, så kan de som har behållning av att läsa i "kåseriform" få göra det. Jag är ledsen men man kan inte passa alla här i världen och med handen på hjärtat tror jag inte du heller gör det.
Anmäl >Gun (2008-10-07 21:31:43)
Du har på tok för långa bloggar..Korta ner dom med några 100 meningar så man orkar läsa dom.
Anmäl >Jonas (2008-10-07 15:13:40)