Ja, inte vet jag. Jag röstar än så länge med fötterna.
Men jag vet ju vilka som skulle ha jublat över det "nya rönet", som de själva tyckte sig ha fog för redan under tidigt 80-tal. De var två av mina bästisar, två killkompisar, som var lagda åt andra hållet. De hävdade alltid att jag såg så ungdomlig ut därför att jag var ju för katten djupfryst större delen av året. Det måste vara rena rama hälsokuren att bo i den landsändan, där det jämt var svinkallt även under somrarna.
Det skall poängteras att det var före Tjernobyl och då årstiderna i Malmberget såg ut på ett helt annat sätt än de gör idag och redan samma år som Tjernobylsmällen med nedfall över Sverige hade ägt rum. Så visst katten har människans klimatpåverkan haft menlig inverkan. Den som påstår något annat är rätt enfaldig. Däremot är jag tveksam att det är enda förklaringen, men mix med alla provsprängningar, som ägt rum i mix med alla vansinniga utsläpp är det inget att lyfta på ögonbrynen åt. Det är sas en fråga om vem som kom först: hönan eller ägget. Ser man då till dylika fenomen som anledningen till Ankor Vat försvann, inser man rätt snart att det finns många grejor på ett järnspett.
Men för att återgå till det där med hälsosamma att frysa, brunt kontra vitt fett. Barn har mycket av det bruna fettet och det är nog anledningen till att jag som barn inte kan dra mig till minnes, att man bangade för att bada i Sandviken, i timtal. Det var först när man var blå om läpparna och hackade tänderna, som mamma avbröt varandet i vattnet för stunden och sa att nu var det dags att komma upp och värma sig en liten stund innan vi fick återvända till vattnet.
Min mamma var storsimmare och brukade inleda varje vår med att simma över hela Storsjön i sin hemby Sammakko. En sysselsättning som pappa inte gillade. Han envisades att ro bredvid henne, vilket hon däremot inte uppskattade, eftersom hon sa att han grusade en stor del av glädjen som det var att vara fri som en fågel i vattnet under den långa simturen, tvärs över hela sjön. Det hela ändade ut med att hon inte orkade med de diskussionerna och lade ner vårsimmet över hela Storsjön. Så här med handen i backspegeln och med ett dystert facit i handen hade det varit intressant att veta, om det hade kunnat rädda henne på sikt.
Jag förstår henne verkligen fullt ut. Därför att den enda friheten jag haft kvar efter haveriet på tingsrätten är att jag återvann förmågan att långsimma, även om det var en kamp om att lyckas återerövra en bit av det trauma som hade märkt mig för livet och även förlusten av kroppsförmågor. Men nu är det vänster knä som satt stopp för den återerövrade förmågan, trots att jag utverkat en märklig och ny form av bentag vid bröstsim och kunna hantera nack/ryggskadorna. Höger knä fungerar än så länge hjälpligt. Men kruxet med att simma med enbart ett ben har jag ännu inte lösa.
Det var många som under den tiden jag ännu bara var tvåbarnsmamma, blev jätteförvånade, när jag berättade att jag hade två barn. Sålunda föll det på sin orimlighet att jag kunde vara så ung som de hävdades. Det är som ett genomgående drag i mitt liv att jag "alltid varit fel av endera slaget". En del gav sig inte förrän jag faktiskt halade fram fotona av mina söner, där det framgick med all övertydlighet att de var långt ifrån några små babys.
Mina killkompisar jublade och ansåg att de fått vatten på kvarn, när den ena händelsen efter den andra travades på hög. Det här med Systembolaget och ST-styrelsegänget ansåg de att nu fick jag inse fakta.
Storyn helt kort:
Vi hade ett styrelsemöte Umeå, samtidigt skulle vi besöka en arbetsplats där det var allt annat än en bra arbetsmiljö. Problemen hade varit rätt långvariga dessutom. Sen eftermiddagen när vi var på väg tillbaka till våra hotellrum besökte vi Systembolaget för att stärka upp inför kvällens övningar. Jag lät de andra i sällskapet handla först vad de nu var och en ville ha, eftersom Systembolagsbesök aldrig varit min starka sida. När de hade gjort sina inköp blev de därför stående väntandes på att även jag skulle bli färdig.
Jag minns att jag tog en flaska Kir och något att blanda ut det hela med. Vi skulle träffas på ett av hotellrummen innan vi gick iväg för att äta och svinga apostlahästarna en stund, innan nattmötet med John Blund. När jag skulle betala ville expediten ha min legitimation. Jag undrade om hon skämtade med mig. Nej det gjorde hon verkligen inte, flaskorna skulle bli kvar på Systembolaget eftersom jag helt uppenbart inte hade åldern inne för inköp.
Hela situationen var ju helt absurd och det talade jag om för henne, men hon stod på sig och mitt följe väntade andlöst på finalen. Jag var 34 år vid tillfället och länge hade man på olika håll försökt förmå mig till att göra karriär inom div. områden, man ansåg att jag hade en större potential. Själv har jag aldrig varit intresserad av karriärstegar, utan varit mer intresserad av att tycka om det jag ägnat mig åt.
Jag lämnade dock lydigt fram mitt körkort och då visade det sig att kassörskan blev förnärmad... Fråga mig inte varför. Det var trots allt hon som hade anspelat på ett rätt otrevligt sätt, att jag inte hade åldern inne för att göra inköp på Systembolaget och borde ägna mig åt helt andra saker. Man skulle ha kunnat tro att jag var i färd med att bära ut hela förrådet starksprit, av hennes uttalande att döma. Inte en flaska Kir (vin) och ett sex-pack små flaskor tonic, för att göra en drink av.
Jag sa därför till henne:
- Här kan du själv se att jag inte är någon, som borde ägna mig åt vettigare saker än försöka mig på inköp hos Systembolaget!
- Verkligen inte!!! blev hennes rappa svar sedan hon studerat körkort och mig från topp till tå. Ett tag funderade jag om hon trodde att det inte var jag på körkortet och väntade på vad utfallet nu skulle bli. Detta verkligen inte!!! lät helsnurrigt, eftersom det var hon själv som hade skapat hela situationen, inte jag.
Då utbröt en skrattsalva i mitt sällskap, som fick hela Systembolaget att avstanna.
När jag berättade detta för mina två killkompisar skrattade de hjärtligt åt det hela: Vad var det vi sa, du ser ut så där, därför att du är som ett paket djupfryst FRIONOR! Djupfryst och konserverad större delen av året.
 |
| Foto: TT http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/frys-dig-smal-och-frisk |
Flytta till baka till statens stora gruvhål Malmberget går inte och är dessutom inte heller aktuellt, även om det skulle erbjudas nya innovativa luftbostäder ovanför gruvhålen och den rämnade marken.
Så då blir frågan, skall jag nu skaffa mig ett stort kylrum där jag kan dra upp temperaturen till - 10 grader och stiga in i en stund. Alternativet rulla sig i snön låter sig inte göras, eftersom de snökornen per år och kallgrader är i det allra närmaste obefintliga.
Emigrera till Sibirien för att frysa ca 30 minuter varje dag, utan att falla för frestelsen att hacka tänder, det verkar inte vara någon större hit om jag nu skall vara helt ärlig. Visserligen skulle väl det ha andra fördelar, men jag tror jag avstår det, i jakten på att återerövra det bruna fettet som fått ge vika för det vita fettet.
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vad-ar-brunt-fett
Jag har haft diskussioner många gånger med div. sörlänningar, där jag hävdat att det går att övervinna både att hacka tänder och skaka av kyla. I samma stund som man själv tar övertaget över kylan i kroppen, så sprider sig värmen i kroppen och man slutar att frysa! Något som jag åtskilliga gånger fått ägna mig åt i kylan i norr. Också något som sörlänningar inte tror på att det går att göra!
Ibland är det verkligen helt omöjligt att övertyga en del människor om att det finns många grejor på ett järnspett. Men kanske skulle man kunna få professorn Yihai Cao, att lyssna på det örat. Kanske den kunskapen skulle kunna ge forskarna nya insikter som små frysande barn i norra Sverige av min ålderskategori länge känt till, liksom min mamma gjorde, som lärde mig knepet av att sluta frysa när man blir utsatt för extrem kyla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar