Google+ Followers

fredag 13 december 2013

Sankta Lucia - ljusbäraren som ständigt minner oss om världens mörker.

Lucia är kvinnan med en hisnande historia och legenden om henne kan beröra vem som helst, som har en normal kvinnosyn. http://www.folkhalsan.fi/startsida/Aktuellt/Lucia/Luciatraditionen/

Dvs. där kvinnan inte betraktas som en handelsvara, eller mindre värd än mannen. Trots att Lucias föddes 283 e.Kr. är det inte mycket som har förändrats ute i stora delar av världen. Fortfarande är kvinnan underordnad mannen och fortfarande väger kvinnans öde lätt i mannens händer. Längre än så har inte den mänskliga utvecklingen hunnit.

Man kan väl någonstans tro, att hon efter sin död borde ha fått vigas i gravens eviga vila, som det så vackert heter. Men så var det inte. Hennes öden och äventyr stannade inte där och det var med förundran jag betraktade henne där hon låg likt törnrosa i sin glaskista i kyrkan San Germemia i Venedig. Det var svårt att inte känna tystnaden och ömheten lägra sig inom sig, när man betraktar hennes lilla rörande gestalt.



Hennes resa efter döden har varit lång och stundom synnerligen äventyrlig.

Lucias reliker flyttades från Sicilien till Konstantinopel, där venetianska korsfarare helt enkelt stal hennes reliker, under ett av de många korstågen på 1200-talet. Relikerna förvarades därefter i en kyrka i Venedig, som fick ge plats för en järnvägsstation. Järnvägsstationen döptes efter henne och fick namnet Venezia Santa Lucia. 

På 50-talet placerade patriarken av Venedig, Angelo Giuseppe Ronacalli, sedemera påve Johannes XXIII, en silvermask över hennes ansikte för att skydda kraniets håligheter från damm.

1981 stal beväpnade, fumlande män hennes reliker och begärde en lösensumma. Men det bar sig inte bättre än att de tappade hennes kranium, när de skyndade bort från kyrkan med hennes reliker. Resten av relikdelarna återfanns senare i en jaktstuga, utan att förövarna fått någon lösensumma.

Nu ligger hennes kvarlevor där i sin glaskista och den lilla nakna foten kikar fram.

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar