Surströmmingsfest. Ja då går gaslarmet på Södermalm i Stockholm.

- Där ser du, sa Herr H igår, när nyheten plockades fram på Text-TV.

http://www.dn.se/sthlm/surstromming-orsakade-padrag

Som du säkert förstår, tillhör han till kretsen ABSOLUTA tvivlare till att surströmmingen är en delikatess.

Göteborgs sameförening har varje år surströmmingskalas i torvkåtan uppe i Trollsjön. Men dit lär jag och mina kryckförsedda ben inte ta sig i nuläget.

Sedan fick jag en inbjudan till surströmmingsfest med andra glädjeämnen som inslag, av Sällskapet norrlänningar i Göteborg. http://www.norrlanningar.se/

Men i dagsläget är det inte någon idé, att ta sig till deras arrangemang heller, det är inget roligt att sitta pall på en stol och se glad ut. Det får väl bli en annan gång, eller till något av deras senare arrangemang.

Jag siktar in mig på att käka surströmming tillsammans med norrlänningar i förskingringen, som tål lukt och tycker, att det är en rolig delikatess att samlas runt. Vi får hoppas att inte hela brandförsvaret infinner sig, därför att de fått i anmälan om ett gaslarm.

Igår blev jag tvungen att klippa ner blombuketten, eftersom den börjat lukta "gaslarm". Men det fortsätter att lukta ändå. Jag hade bespetsat mig på, att försöka ta reda på fröna ur de intressanta tistelvarianterna, som fanns med i buketten. Har inte sett dem förut och vet inte heller vad de heter. -  Förruttnelseprocesser det har tydligen ingen genväg, vare sig det gäller blommor eller strömming.

 

Surströmmingsfest... det kanske är någon form av underlig bajshumor...