Sedan man släppte psykiatrins personer fria har mycket hänt - ta t.ex. den här tillträdande VD:n för Nordea, Casper von Koskull.

http://www.di.se/artiklar/2015/8/11/ny-nordea-chef-vill-varna-bonusarna/

För inte så länge sedan så tillhörde dylika personer hemma inom psykiatrin och klassades att lida av megalomani (storhetsvansinne) - sålunda ett solklart fall för Beckomberga, eller


Numera intar de ledande positioner och kan fritt uttala sig, så att en annan något mer normalfuntad människa bara står där med munnen öppen, som en fågelholk och funderar över:

"Vad var det han sa?"

"Okey, du är värd mer än 800 gånger än andra anställda, som också kan det här jobbet."

- So, what´s your point?

Det kanske är dags att skriva en nutidsvariant av de litterära personerna med megalomani. De börjar bli lite åldersnupna de som finns: Jan i Skrolycka i romanen Kejsaren av Portugallien, som Selma Lagerlöf kom ut med 1914, eller Rodion Romanovitj Raskolnikov i Brott och straff av Fjodor Dostojevskijs, som kom ut 1866...