- den 11 november 2009, kl 23:29
Det var knappast något häpnadsväckande, som framkom vid presentationen av rapporten, av den enkätundersökning som utförts av Umeå Universitet.
Även om denna enkätundersökning i princip bara vispar på ytan av vad en forskarenkät normalt innehåller. Det grundläggande och allvarliga hälsoriskerna är lagt på ett helt annat bord, vilket iofs kan kännas tveksamt. Ändock finns diffusa jämförelser rent hälsomässigt och sammantaget med hela rapporten ger den en klar bild av, att i det här fallet kan man se en högre komplexitetsnivå och att läget är ytterst allvarligt ur hälsosynpunkt.
Stundtals blir den en rätt dyster läsning. Ett tidsdokument, som vittnar om hur samtliga parter tappat greppet om verkligheten. Jag nästan tappar modet när jag läser rapporten. Den är liksom Boverkets rapport ingen rolig läsning alls. Alla parter lider i dagsläget, LKAB, kommunpolitikerna, ansvariga myndigheter etc. Men ingen tycks veta hur man skall ta sig ur döläget som uppstått!?! Därför känns det än märkligare, att veta att LKAB skickar ut en "budbärare" på irrfärder bland stugorna. Det är så jag funderar om man från LKAB:s styrelserum chansat på, att tesen "anfall är bästa försvar" skall hålla....
De punkter som Umeå Universitet i sin presentation tog fasta på var samma, som alla medvetna om situationen redan visste:
Tung industriell verksamhet mitt i och under ett boende går inte ihop, i synnerhet inte, som gruvan trängt undan bostadsbebyggelsen och brett ut sig i allt snabbare takt.
Däremot så uppvisade hon sin historiska blotta och trodde att boendemiljön hade varit likadan de senaste 75 åren. HÄPP! Något som vi malmbergare kan intyga att så har inte alls varit fallet. Malmberget har varit ett helt underbart samhälle på alla tänkbara sätt, att bo och leva i. Det har i allra högsta grad varit ett blomstrande samhälle, där ett fullödigt liv verkligen har sjudit och frodats! Helt enkelt en idyll på många sätt. Gruvbrytningen till trots!
Nej, tack och lov visste den presenterade damen av rapporten inte hur det rätteligen hade förhållit sig. Förut rådde helt andra premisser och LKAB var ett företag som mer, eller mindre levde i symbios med sin ortsbefolkning och den med LKAB.
Lars-Eric Aaro, tf VD och koncernchef gladde sig över delårsrapporten för tredje kvartalet 2009, när den presenterades häromdagen. Det är på alla sätt glädjande, därför att den rapporten i sin tur talar om att LKAB mycket väl mäktar, att ordna upp situationen som uppkom under "manegekrattaren" Martin Iverts tid som VD. Om inte min analys är helt fel, vilket jag i dagsläget har lite svårt att kunna tro, är det under denna tidsperiod, som det hela eskalerat i fel riktning och LKAB Malmberget fullständigt tappat helhetsgreppet och ändrat förhållningssätt i mångt och mycket. Jag tycker mig kunnat urskilja en klar attitydförändring till andra människors värde, kontra LKAB:s verksamhet och lönsamhet under den här "manegekrattareran".
För hur nu saker och ting än sköts idag av LKAB i Malmberget, så är det svallvågorna av "manegekrattarens" tid vid rodret, där symbiosen med ortsbefolkningen och LKAB raserades. Det var då det utvecklades rejält till rovdrift och "manegekrattaren" själv, han avslutade det hela med att utdela en rejäl spottloska åt både gruvarbetarna och ortsbefolkningen genom att kvittera ut det väl så hybris pensionsavtal, som höga ärthjärnor hade godkänt!
Jag kan förstå att de gruvarbetare som gick i pension samtidigt, som "manegekrattaren" kände sig förgrymmande över, att ett helt yrkesverksamt liv arbetat åt LKAB under jord med allt vad det innebär och fick ut dryga 30 gånger mindre i pension än "manegekrattaren", som krattat på i sina 6 år. Den sittande regeringen har redan uttalat sig om vad de tycker om dylika bonusavtal, så det behöver jag inte ens gå in på. Men lika stort hån måste de som redan då hade drabbats av LKAB:s framfart ha känt. Det var under den här tiden som LKAB blev något, som det aldrig i historien hade varit eller stått för! I vart fall inte utåt.
Men redan i slutet av 80-talet började LKAB i Malmberget ha svårt att hålla jämna steg med verklighet och ortsbefolkning. Många blev grundlurade av de besked som lämnades då, när man ringde och frågade om LKAB:s planer inför framtiden och prognoserna hur de såg ut för Malmbergets boenden. Man ringde inte dessa samtal för att man inte hade någon annan att ringa för dagen. Utan därför att det är rätt normalt att kunna planera sin egen framtid, så att den går i symbios med det gruvföretag som bedriver gruvverksamhet och då man själv står i begrepp, att göra sitt livs investering, som ett boende alltid betyder.
Boverket har länge framlagt, att de är allvarligt oroade över utvecklingen i varje rapport som de lämnat från sig. Vattenfall fick rejält på tafsen av ägarna. LKAB lär hänga i kulisserna och dingla inför samma omdöme av ägarna. Därför att med tanke på vad näringsministern Maud Olofsson hade att säga om statliga Vattenfall, lär inte omdömet bli något annorlunda vad gäller statliga LKAB. Ser ägaren/staten allvarligt på att förtroendet är rubbat, kan inte omdömet bli annat än likvärdigt för LKAB. Jag har svårt att göra någon annan analys och med tanke på det svar som näringsminister Maud Olofsson lämnade mig, ett svar som jag publicerat i en tidigare blogg. Hon talade där i klartext vem som hade ansvaret över den uppkomna situationen i Malmberget och på den frågan fanns enligt henne bara ett svar: LKAB själva!
Vattenfall har väckt stor debatt och har blivit ordentligt ifrågasatt ute i Europa. Om LKAB vill behålla sitt förtroende även för marknaden, bör de kanske börja med att sopa upp på egen "bakgård" och återfå förtroendet fullt ut med den ortsbefolkning, som de otvivelaktigt har drabbat. Det förtroendet är i stort sett förbrukat på hemmaplan. Enkätundersökningen som nu når Miljödomstolen, kommer inte att göra läget mer hållbart att fortsätta, att inta samma attityd, dvs. att hårdnackat negligera den situation man pga. bristande framförhållning vållat ortsbefolkning, men även Gällivare kommuns skattebetalare.
Både LKAB och Gällivare kommun har i enkätsammanställningen visat sig ha stora blottor och bristande kompetens, man kan utläsa en tendens till uppgivenhet, där båda parter känner att situationen till viss del växt dem över huvudet.
Idag har alltså LKAB:s styrelserum att tända upp belysningen, vädra ut den unkna luften och ta detta på fullaste allvar. Avdelning halt, eller ta skeden i vacker hand, som det också så vackert heter i dylika sammanhang.
Här behöver LKAB:s styrelse med det snaraste informera ägaren/staten, att situationen måste omgående åtgärdas, därför att det är inte förenligt med boende mitt i en tung industriell verksamhet.
Några patentlösningar finns inte längre som ett alternativ, här krävs en omedelbar helhetslösning: här och NU!
Någon utdelning kan ägaren därför inte förvänta sig, eftersom utdelningen under en övergångsperiod kommer att åtgå, till att reda upp den uppkomna situationen!
-----------------
Vad gör man då som kommunmedborgare tills lyset slagits på i LKAB:s tänkarluva? Jo, man knallar iväg till:
Miljö och Byggnadsnämndens samrådsmöte med ortsbefolkningen torsdagen den 12.11.2009 kl. 18.30 i biosalongen, Nordan, Malmberget.
Där det hela handlar om:
- Förslag till detaljplaner för väg mellan östra och västra Malmberget.
- samt väg mellan östra Malmberget och Mellanvägen.
En hel hoper politiker och tjänstemän kommer att medverka, så vill du föra en saklig debatt och vill ha chansen att påverka, gör det nu! Det går inte att knyta handen i byxfickan i efterhand och vara efterklok. Alla som kommer att vara berörda av vägdragningen har här att sjunga ut. Vad jag kan förstå är det väl i stort sett alla som överhuvudtaget trafikerar dessa vägar, vilket torde vara i stort sett hela kommunbefolkningen, som ställer kosan mot Malmberget, eller Koskullskulle, eller begagnar sig av dessa vägar. En hel del företag begagnar sig av dessa vägar och ingår sålunda i dess logistik, något som inte får glömmas bort vid diskussionerna. Men Malmberget, eller Koskullskulle är ingen öde ö, detta kommer att ha betydelse för övriga kommuns skattebetalare! Den är inte alls så betydelselös för övriga, som man nu kan få den uppfattning om, när man läser kallelsen!
Direkt efter kommunens möte kl. 20.00 har "malmbergarna" eget möte.
Dagordning:
1. Inledning
2. Bildspel, information namninsamlingen
3. Lag & Rätt, Minerallagen
4. Öppen debatt
5. Hur går vi vidare, samarbete?
Jag däremot kan tycka att även där borde samtliga som bevistat Miljö och Byggnadsnämndens samrådsmöte stanna kvar. Därför att det här är en fråga som rör kommuns alla skattebetalare, därför att det som händer i Malmberget med LKAB, påverkar i allra högsta grad hela kommunen och det som ännu inte gjort det, kommer på sikt att göra det.
Även om denna enkätundersökning i princip bara vispar på ytan av vad en forskarenkät normalt innehåller. Det grundläggande och allvarliga hälsoriskerna är lagt på ett helt annat bord, vilket iofs kan kännas tveksamt. Ändock finns diffusa jämförelser rent hälsomässigt och sammantaget med hela rapporten ger den en klar bild av, att i det här fallet kan man se en högre komplexitetsnivå och att läget är ytterst allvarligt ur hälsosynpunkt.
Stundtals blir den en rätt dyster läsning. Ett tidsdokument, som vittnar om hur samtliga parter tappat greppet om verkligheten. Jag nästan tappar modet när jag läser rapporten. Den är liksom Boverkets rapport ingen rolig läsning alls. Alla parter lider i dagsläget, LKAB, kommunpolitikerna, ansvariga myndigheter etc. Men ingen tycks veta hur man skall ta sig ur döläget som uppstått!?! Därför känns det än märkligare, att veta att LKAB skickar ut en "budbärare" på irrfärder bland stugorna. Det är så jag funderar om man från LKAB:s styrelserum chansat på, att tesen "anfall är bästa försvar" skall hålla....
De punkter som Umeå Universitet i sin presentation tog fasta på var samma, som alla medvetna om situationen redan visste:
Tung industriell verksamhet mitt i och under ett boende går inte ihop, i synnerhet inte, som gruvan trängt undan bostadsbebyggelsen och brett ut sig i allt snabbare takt.
Däremot så uppvisade hon sin historiska blotta och trodde att boendemiljön hade varit likadan de senaste 75 åren. HÄPP! Något som vi malmbergare kan intyga att så har inte alls varit fallet. Malmberget har varit ett helt underbart samhälle på alla tänkbara sätt, att bo och leva i. Det har i allra högsta grad varit ett blomstrande samhälle, där ett fullödigt liv verkligen har sjudit och frodats! Helt enkelt en idyll på många sätt. Gruvbrytningen till trots!
Nej, tack och lov visste den presenterade damen av rapporten inte hur det rätteligen hade förhållit sig. Förut rådde helt andra premisser och LKAB var ett företag som mer, eller mindre levde i symbios med sin ortsbefolkning och den med LKAB.
Lars-Eric Aaro, tf VD och koncernchef gladde sig över delårsrapporten för tredje kvartalet 2009, när den presenterades häromdagen. Det är på alla sätt glädjande, därför att den rapporten i sin tur talar om att LKAB mycket väl mäktar, att ordna upp situationen som uppkom under "manegekrattaren" Martin Iverts tid som VD. Om inte min analys är helt fel, vilket jag i dagsläget har lite svårt att kunna tro, är det under denna tidsperiod, som det hela eskalerat i fel riktning och LKAB Malmberget fullständigt tappat helhetsgreppet och ändrat förhållningssätt i mångt och mycket. Jag tycker mig kunnat urskilja en klar attitydförändring till andra människors värde, kontra LKAB:s verksamhet och lönsamhet under den här "manegekrattareran".
För hur nu saker och ting än sköts idag av LKAB i Malmberget, så är det svallvågorna av "manegekrattarens" tid vid rodret, där symbiosen med ortsbefolkningen och LKAB raserades. Det var då det utvecklades rejält till rovdrift och "manegekrattaren" själv, han avslutade det hela med att utdela en rejäl spottloska åt både gruvarbetarna och ortsbefolkningen genom att kvittera ut det väl så hybris pensionsavtal, som höga ärthjärnor hade godkänt!
Jag kan förstå att de gruvarbetare som gick i pension samtidigt, som "manegekrattaren" kände sig förgrymmande över, att ett helt yrkesverksamt liv arbetat åt LKAB under jord med allt vad det innebär och fick ut dryga 30 gånger mindre i pension än "manegekrattaren", som krattat på i sina 6 år. Den sittande regeringen har redan uttalat sig om vad de tycker om dylika bonusavtal, så det behöver jag inte ens gå in på. Men lika stort hån måste de som redan då hade drabbats av LKAB:s framfart ha känt. Det var under den här tiden som LKAB blev något, som det aldrig i historien hade varit eller stått för! I vart fall inte utåt.
Men redan i slutet av 80-talet började LKAB i Malmberget ha svårt att hålla jämna steg med verklighet och ortsbefolkning. Många blev grundlurade av de besked som lämnades då, när man ringde och frågade om LKAB:s planer inför framtiden och prognoserna hur de såg ut för Malmbergets boenden. Man ringde inte dessa samtal för att man inte hade någon annan att ringa för dagen. Utan därför att det är rätt normalt att kunna planera sin egen framtid, så att den går i symbios med det gruvföretag som bedriver gruvverksamhet och då man själv står i begrepp, att göra sitt livs investering, som ett boende alltid betyder.
Boverket har länge framlagt, att de är allvarligt oroade över utvecklingen i varje rapport som de lämnat från sig. Vattenfall fick rejält på tafsen av ägarna. LKAB lär hänga i kulisserna och dingla inför samma omdöme av ägarna. Därför att med tanke på vad näringsministern Maud Olofsson hade att säga om statliga Vattenfall, lär inte omdömet bli något annorlunda vad gäller statliga LKAB. Ser ägaren/staten allvarligt på att förtroendet är rubbat, kan inte omdömet bli annat än likvärdigt för LKAB. Jag har svårt att göra någon annan analys och med tanke på det svar som näringsminister Maud Olofsson lämnade mig, ett svar som jag publicerat i en tidigare blogg. Hon talade där i klartext vem som hade ansvaret över den uppkomna situationen i Malmberget och på den frågan fanns enligt henne bara ett svar: LKAB själva!
Vattenfall har väckt stor debatt och har blivit ordentligt ifrågasatt ute i Europa. Om LKAB vill behålla sitt förtroende även för marknaden, bör de kanske börja med att sopa upp på egen "bakgård" och återfå förtroendet fullt ut med den ortsbefolkning, som de otvivelaktigt har drabbat. Det förtroendet är i stort sett förbrukat på hemmaplan. Enkätundersökningen som nu når Miljödomstolen, kommer inte att göra läget mer hållbart att fortsätta, att inta samma attityd, dvs. att hårdnackat negligera den situation man pga. bristande framförhållning vållat ortsbefolkning, men även Gällivare kommuns skattebetalare.
Både LKAB och Gällivare kommun har i enkätsammanställningen visat sig ha stora blottor och bristande kompetens, man kan utläsa en tendens till uppgivenhet, där båda parter känner att situationen till viss del växt dem över huvudet.
Idag har alltså LKAB:s styrelserum att tända upp belysningen, vädra ut den unkna luften och ta detta på fullaste allvar. Avdelning halt, eller ta skeden i vacker hand, som det också så vackert heter i dylika sammanhang.
Här behöver LKAB:s styrelse med det snaraste informera ägaren/staten, att situationen måste omgående åtgärdas, därför att det är inte förenligt med boende mitt i en tung industriell verksamhet.
Några patentlösningar finns inte längre som ett alternativ, här krävs en omedelbar helhetslösning: här och NU!
Någon utdelning kan ägaren därför inte förvänta sig, eftersom utdelningen under en övergångsperiod kommer att åtgå, till att reda upp den uppkomna situationen!
-----------------
Vad gör man då som kommunmedborgare tills lyset slagits på i LKAB:s tänkarluva? Jo, man knallar iväg till:
Miljö och Byggnadsnämndens samrådsmöte med ortsbefolkningen torsdagen den 12.11.2009 kl. 18.30 i biosalongen, Nordan, Malmberget.
Där det hela handlar om:
- Förslag till detaljplaner för väg mellan östra och västra Malmberget.
- samt väg mellan östra Malmberget och Mellanvägen.
En hel hoper politiker och tjänstemän kommer att medverka, så vill du föra en saklig debatt och vill ha chansen att påverka, gör det nu! Det går inte att knyta handen i byxfickan i efterhand och vara efterklok. Alla som kommer att vara berörda av vägdragningen har här att sjunga ut. Vad jag kan förstå är det väl i stort sett alla som överhuvudtaget trafikerar dessa vägar, vilket torde vara i stort sett hela kommunbefolkningen, som ställer kosan mot Malmberget, eller Koskullskulle, eller begagnar sig av dessa vägar. En hel del företag begagnar sig av dessa vägar och ingår sålunda i dess logistik, något som inte får glömmas bort vid diskussionerna. Men Malmberget, eller Koskullskulle är ingen öde ö, detta kommer att ha betydelse för övriga kommuns skattebetalare! Den är inte alls så betydelselös för övriga, som man nu kan få den uppfattning om, när man läser kallelsen!
Direkt efter kommunens möte kl. 20.00 har "malmbergarna" eget möte.
Dagordning:
1. Inledning
2. Bildspel, information namninsamlingen
3. Lag & Rätt, Minerallagen
4. Öppen debatt
5. Hur går vi vidare, samarbete?
Jag däremot kan tycka att även där borde samtliga som bevistat Miljö och Byggnadsnämndens samrådsmöte stanna kvar. Därför att det här är en fråga som rör kommuns alla skattebetalare, därför att det som händer i Malmberget med LKAB, påverkar i allra högsta grad hela kommunen och det som ännu inte gjort det, kommer på sikt att göra det.
