den 14 mars 2009, kl 07:56
Svenska folket har onekligen blivit ett tävlande folk. De mest konstiga saker tävlar vi numera i och på de mest märkliga villkor. Den här tävlingen i Bok-SM är ett sådant exempel.
Jag har en djup inneboende känsla av att här är det inte alls säkert, att det är "bästa" bok dvs. bästa manus som vinner. Hade det nu varit arrangörerna själva, som tillsammans utser vinnaren tror jag nog att jag hade kunnat känna en helt annan känsla, än den här fadda smaken som trots allt infinner sig i min mun, när jag läser om tävlingen.
Bok-SM arrangeras av Kapitel 1 i samarbete med Piratförlaget och Aftonbladet. Vinnaren erhåller ett förlagskontrakt med Piratförlaget och blir författarkollega med några av Sveriges mest framgångsrika författare, lockar man med. Alla är välkomna att delta och svenska folket påverkar vem som ska vinna.
Gratis läsning för den som orkar och vill läsa böcker via Internet. Det passar säkert en del, men jag skulle då inte välja den varianten att inta en bok, även om jag nu verkligen hade haft kroppsliga förmågor till att göra det. En pappers- eller CD-bok finns en läsglädje i som ingen datorskärm i hela världen kan erbjuda.
Jag med min lilla glädjehjärna såg riktigt framför mig en stad med människor, som gick omkring med tillplattade huvuden och boxarnäsor:
- Värst vad du fått platt skalle och snorkran! Vad har du gjort?
- Äh, jag har somnat ifrån 349 romaner som jag läst via Internet, inför Bok-SM via internet. De här datorskärmarna är inte att leka med, visserligen platta, men att somna med dem ovanpå huvudet är inte helt riskfritt.
Men för den som orkar sitta och hänga framför en datorskärm så länge, kan det nog trots allt vara ett roligt sätt att vara delaktig i hur en bok växer fram, eftersom det uppenbarligen går att lämna synpunkter på innehållet allt eftersom. Dvs. det verkar vara någon form av fortgående process. Dock kan den processen inte vara tillräckligt lång med tanke på hur länge tävlingen pågår. Det är nog lätt att det kan bli en sån där Leif GW Persson, klipp och klistra "Linda"-roman, där man som läsare får för sig:
"Men vad nu då? Läste jag inte det är alldeles nyss?" Samma mening, samma klyscha och så får man bläddra tillbaka och inse:
"Jovisst var det rätt, det står exakt samma sak flera gånger så här långt?!"
Så tänker man tillslut:
"han har nog varit och tullat i det där vinförrådet, som han tävlar med Jan Guilliou om att ha. Leif GW Persson har nog besökt det lite för ofta, medan han klippt och klistrat med datorns hjälp i sitt manus".
De fem böcker som får flest rekommendationer av läsarna på Kapitel 1 direktkvalificerar sig till delfinal. Därutöver kommer en grupp av professionella lektörer att välja ytterligare fem böcker av samtliga inkomna och fullständiga manus som går vidare till delfinalen. Trots det sistnämnda känns det som, med tanke på direktkvalificeringen, att det luktar skunk och brustna illusioner långa vägar. Dvs. "Om du kliar mig på ryggen, kliar jag dig på ryggen".
Ledaren "Dödisgropen" av Kristina Roos (i alla fall var det ledaren när jag sist kollade) vete gudarna om jag känner är något säkert vinnarkort, efter att ha läst de första kapitlen och det sista, bara för att knyta ihop storyn abrupt. Något som jag gjort i stort sett med alla de här jag nedan skriver om. Jag har varken ork, eller lust att läsa böcker på datorn, det är liksom inte min "grej".
Den jag sedan fastnade för sedan jag läst ingressen på de första böckerna var faktiskt (iaf då) Nr 12 "Konsten att mörda" av Kristina Ljungqvist, en bok som jag av helt naturliga skäl fastnade för.
Jag fick helt enkelt göra så att jag tog ett jättekliv till nästa som var (iaf då) Nr 79 "Teflonmannen" av Pelle Råssjö, ett manus som jag gillar eftersom den har lite udda skrivningar. Jag har kanske en märklig smak?
Sedan har vi det manus som jag läste om som ett inlägg om i Dannes Blogg. Detta manus har, nr 151 (dvs. sist jag läste ur den, jag har fått göra det i omgångar) "Mamma" av Elisa Lajva, hon med ursprunget troligen i Gällivare kommun, med tanke på den välorientering som råder i manuset. Det är ett riktigt bra manus, som mycket riktigt påpekats. Dock håller jag med i kommentarerna, lite småfilande i början och knyta ihop säcken lite annorlunda, sedan blir det ett manus som kan gå direkt in till något förlag. Alltså typiska nybörjarfel, men sannerligen inte värre än att det går att åtgärdas relativt lätt. Nu har jag inte läst hela boken, men jag skulle i alla fall inte bekymra mig så mycket om jag skrev på den "storyn".
Men jag gillar verkligen inte denna tävlingsform, som här åter ser dagens ljus. I mina ögon är det ett vansinnigt bra sätt att utarma sina egna drömmar och intentioner. Kanske rent av få något gott spolierat för all framtid, som hade kunnat få en helt annan riktning i livet.
Det hela påminner mer om skolans dogmer, när de är felriktade, som de tyvärr varit i alldeles för stor omfattning. Hur många har inte fått höra att "du kan inte". Svenska folket har i alla tider intalats om, att "du kan inte måla", "du kan inte sjunga", "du kan inte teckna", "du kan inte räkna matte". "Du kan inte!"
Jag vet inte hur många dylika människor jag har mött i mitt yrkesverksamma liv och privatliv, som hört en lögn tillräckligt länge för att verkligen tro på den. Lögnen har tillslut blivit självuppfyllande. Det är dessutom normal och elementär psykologi.
När man ställer några motfrågor, men hur kommer det sig att du inte kan sjunga, har du verkligen skolat din röst, dvs. fått årslång skolning av din sångröst och därefter fått din röst bedömd? Får man svaret, "NEJ, inte har jag gjort det, men jag kan inte sjunga!"
Meh... ?
Det hela är lika absurt som att börja spela på ett instrument som inte är stämt! Så förhåller det sig med praktiskt taget allt vi företar oss. Har man inte fått matte rätt beskrivet, fått de grundläggande parametrarna klart för sig och tränat, är det svårt att "vara duktig i matte". Man klarar inte av skolan på ett bra sätt om man inte fått rätt verktyg satta i händerna. Oavsett vad saken gäller är det onekligen svårt, att vara universalgeni utan bistånd. ÄNDÅ är vi väldigt bra på att säga "Jag kan inte".
Jag säger bara:
du som verkligen har skrivglädje, låt dig inte nedslås i en dylik tävlan!
Jag vill inte avråda dig ifrån att delta, men tänk dig noga för, rätt vad det är kan din manusidé vara snappad av någon annan mindre nogräknad! Med största sannolikhet kommer INTE bästa manus att vinna, utan det är den som har flest "hangaround" som vinner, så verkar upplägget tyvärr vara. Men det finns onekligen en väldigt massa seriösa läsare, det är inte hut tal om annat, det inser man sedan man läst lite kommentarer här och där i de böcker man klickat upp.
Jag tycker bara det är så himla trist, att det i slutändan kommer att sitta människor med åtskilliga illusioner fattigare. Sina drömmar skall man vårda ömmare än så här. Dunk i huvudet är det ingen som har vuxit eller mått bra av!
Du som har lite tid över, gå in och rösta på Bok-SM det är de väl värda! Kanske är det dags att vända på JANTELAGEN och få in lite luft under vingarna?
http://www.kapitel1.se/boklistor/boksm
Jag har en djup inneboende känsla av att här är det inte alls säkert, att det är "bästa" bok dvs. bästa manus som vinner. Hade det nu varit arrangörerna själva, som tillsammans utser vinnaren tror jag nog att jag hade kunnat känna en helt annan känsla, än den här fadda smaken som trots allt infinner sig i min mun, när jag läser om tävlingen.
Bok-SM arrangeras av Kapitel 1 i samarbete med Piratförlaget och Aftonbladet. Vinnaren erhåller ett förlagskontrakt med Piratförlaget och blir författarkollega med några av Sveriges mest framgångsrika författare, lockar man med. Alla är välkomna att delta och svenska folket påverkar vem som ska vinna.
Gratis läsning för den som orkar och vill läsa böcker via Internet. Det passar säkert en del, men jag skulle då inte välja den varianten att inta en bok, även om jag nu verkligen hade haft kroppsliga förmågor till att göra det. En pappers- eller CD-bok finns en läsglädje i som ingen datorskärm i hela världen kan erbjuda.
Jag med min lilla glädjehjärna såg riktigt framför mig en stad med människor, som gick omkring med tillplattade huvuden och boxarnäsor:
- Värst vad du fått platt skalle och snorkran! Vad har du gjort?
- Äh, jag har somnat ifrån 349 romaner som jag läst via Internet, inför Bok-SM via internet. De här datorskärmarna är inte att leka med, visserligen platta, men att somna med dem ovanpå huvudet är inte helt riskfritt.
Men för den som orkar sitta och hänga framför en datorskärm så länge, kan det nog trots allt vara ett roligt sätt att vara delaktig i hur en bok växer fram, eftersom det uppenbarligen går att lämna synpunkter på innehållet allt eftersom. Dvs. det verkar vara någon form av fortgående process. Dock kan den processen inte vara tillräckligt lång med tanke på hur länge tävlingen pågår. Det är nog lätt att det kan bli en sån där Leif GW Persson, klipp och klistra "Linda"-roman, där man som läsare får för sig:
"Men vad nu då? Läste jag inte det är alldeles nyss?" Samma mening, samma klyscha och så får man bläddra tillbaka och inse:
"Jovisst var det rätt, det står exakt samma sak flera gånger så här långt?!"
Så tänker man tillslut:
"han har nog varit och tullat i det där vinförrådet, som han tävlar med Jan Guilliou om att ha. Leif GW Persson har nog besökt det lite för ofta, medan han klippt och klistrat med datorns hjälp i sitt manus".
De fem böcker som får flest rekommendationer av läsarna på Kapitel 1 direktkvalificerar sig till delfinal. Därutöver kommer en grupp av professionella lektörer att välja ytterligare fem böcker av samtliga inkomna och fullständiga manus som går vidare till delfinalen. Trots det sistnämnda känns det som, med tanke på direktkvalificeringen, att det luktar skunk och brustna illusioner långa vägar. Dvs. "Om du kliar mig på ryggen, kliar jag dig på ryggen".
Ledaren "Dödisgropen" av Kristina Roos (i alla fall var det ledaren när jag sist kollade) vete gudarna om jag känner är något säkert vinnarkort, efter att ha läst de första kapitlen och det sista, bara för att knyta ihop storyn abrupt. Något som jag gjort i stort sett med alla de här jag nedan skriver om. Jag har varken ork, eller lust att läsa böcker på datorn, det är liksom inte min "grej".
Den jag sedan fastnade för sedan jag läst ingressen på de första böckerna var faktiskt (iaf då) Nr 12 "Konsten att mörda" av Kristina Ljungqvist, en bok som jag av helt naturliga skäl fastnade för.
Jag fick helt enkelt göra så att jag tog ett jättekliv till nästa som var (iaf då) Nr 79 "Teflonmannen" av Pelle Råssjö, ett manus som jag gillar eftersom den har lite udda skrivningar. Jag har kanske en märklig smak?
Sedan har vi det manus som jag läste om som ett inlägg om i Dannes Blogg. Detta manus har, nr 151 (dvs. sist jag läste ur den, jag har fått göra det i omgångar) "Mamma" av Elisa Lajva, hon med ursprunget troligen i Gällivare kommun, med tanke på den välorientering som råder i manuset. Det är ett riktigt bra manus, som mycket riktigt påpekats. Dock håller jag med i kommentarerna, lite småfilande i början och knyta ihop säcken lite annorlunda, sedan blir det ett manus som kan gå direkt in till något förlag. Alltså typiska nybörjarfel, men sannerligen inte värre än att det går att åtgärdas relativt lätt. Nu har jag inte läst hela boken, men jag skulle i alla fall inte bekymra mig så mycket om jag skrev på den "storyn".
Men jag gillar verkligen inte denna tävlingsform, som här åter ser dagens ljus. I mina ögon är det ett vansinnigt bra sätt att utarma sina egna drömmar och intentioner. Kanske rent av få något gott spolierat för all framtid, som hade kunnat få en helt annan riktning i livet.
Det hela påminner mer om skolans dogmer, när de är felriktade, som de tyvärr varit i alldeles för stor omfattning. Hur många har inte fått höra att "du kan inte". Svenska folket har i alla tider intalats om, att "du kan inte måla", "du kan inte sjunga", "du kan inte teckna", "du kan inte räkna matte". "Du kan inte!"
Jag vet inte hur många dylika människor jag har mött i mitt yrkesverksamma liv och privatliv, som hört en lögn tillräckligt länge för att verkligen tro på den. Lögnen har tillslut blivit självuppfyllande. Det är dessutom normal och elementär psykologi.
När man ställer några motfrågor, men hur kommer det sig att du inte kan sjunga, har du verkligen skolat din röst, dvs. fått årslång skolning av din sångröst och därefter fått din röst bedömd? Får man svaret, "NEJ, inte har jag gjort det, men jag kan inte sjunga!"
Meh... ?
Det hela är lika absurt som att börja spela på ett instrument som inte är stämt! Så förhåller det sig med praktiskt taget allt vi företar oss. Har man inte fått matte rätt beskrivet, fått de grundläggande parametrarna klart för sig och tränat, är det svårt att "vara duktig i matte". Man klarar inte av skolan på ett bra sätt om man inte fått rätt verktyg satta i händerna. Oavsett vad saken gäller är det onekligen svårt, att vara universalgeni utan bistånd. ÄNDÅ är vi väldigt bra på att säga "Jag kan inte".
Jag säger bara:
du som verkligen har skrivglädje, låt dig inte nedslås i en dylik tävlan!
Jag vill inte avråda dig ifrån att delta, men tänk dig noga för, rätt vad det är kan din manusidé vara snappad av någon annan mindre nogräknad! Med största sannolikhet kommer INTE bästa manus att vinna, utan det är den som har flest "hangaround" som vinner, så verkar upplägget tyvärr vara. Men det finns onekligen en väldigt massa seriösa läsare, det är inte hut tal om annat, det inser man sedan man läst lite kommentarer här och där i de böcker man klickat upp.
Jag tycker bara det är så himla trist, att det i slutändan kommer att sitta människor med åtskilliga illusioner fattigare. Sina drömmar skall man vårda ömmare än så här. Dunk i huvudet är det ingen som har vuxit eller mått bra av!
Du som har lite tid över, gå in och rösta på Bok-SM det är de väl värda! Kanske är det dags att vända på JANTELAGEN och få in lite luft under vingarna?
http://www.kapitel1.se/boklistor/boksm
