Greta Thunberg offret för penningmakter - Själv undrar jag när hon skall bryta ihop, som människa och när hennes föräldrar skall ta sitt ansvar! - Världen har blivit en enda stor bluff!

 

Ägna 20 minuter av din tid och lyssna på youtubelänken.

Lars Berns nya bloggadress för den som är intresserad:

https://anthropocene.live/
https://antropocene.se/ här är adressen till den tidigare, som fick tekniska problem. Men där man också kan läsa om socialdemokratins sista hopp om överlevnad, som den stora invandringen stod för.

Vad vill jag nu då, kanske du tänker efter att ha fått röriga ledtrådar. Tja, jag tycker att världen bara blir alltmer snurrig. Jag undrar egentligen bara hur det här kommer att sluta.

Klimat, havererad migrationspolitik, orättvisorna som håller på att dra isär hela Sverige, Trafikverkets glada fest där de håller på att utarma den svenska statskassan med sina utopibyggen som initierats av inavlade politiker. Samhällssystemet som uppvisar sådan inkompetens och brister att jag bara kan tänka: om det inte vore för mina barn och barnbarn skulle jag inte bry mig, utan sätta mig lugnt och bara åse när skutan sjunker och bluffen slutligen avslöjas.

Jag lärde mig i mycket unga år att skärskåda lögner och lögnaktiga personer, jag kan säga att den förmågan har jag inte förlorat, snarare är det så att den har blivit överaktiv. Så snart jag möter en oärlig människa eller någon som har sin egna dolda agenda så har jag redan luktat mig till det innan de ens öppnat munnen.

Ta bara det här med den masshysteri som nu pågår som bäst, människor travar ut i horder utan att stanna upp och tänka till. Hjärntvättade och programmerade! Människorna har blivit aktivister av alla tänkbara slag.

Själv höll jag nästan på att köra av vägen en morgon när jag satt i bilen och lyssnade på bilradion, nu skulle man t.o.m. ha mjölkskam! Eleverna får vegetarisk mat i skolmatsalen, till följd av att de inte orkar med skoldagen, alla tvingas in i denna diktatur att anamma det fullständigt galna och huvudlösa.
Greta Thunbergs tal i FN fick mig att nästan gå upp i taket! Det fick mig att inse att hon har trissats till gränslandet sammanbrott av penningmakten, som har sin egen agenda! - VAR är hennes föräldrar undrar jag? Greta Thunberg är faktiskt ännu inte myndig!

Greta Thunberg skriker nästan ut att i talet i FN: "ni har stulit min barndom", hon är fylld av hat och tårar och i uppenbart affekt!

Milda makter lilla flicka är det någon som stulit din barndom så får du vända dig till dina föräldrar.

Personligen undrar jag över Greta Thunbergs skolgång och det dubbla budskap om hennes betyg. Vilken skola har hon EGENTLIGEN gått i, det hela är mycket märkligt och dunkelt. Bara ännu en dold agenda syns i kulisserna.

Men det som är mycket allvarligt är hur vi vilseleds från Regeringskansliet, de är väl enbart tacksamma över alla dimridåer som kan läggas ut. Vi behöver skyddas ifrån pengamakten som råder i världen. Men vi behöver snart skyddas från oss själva om detta får fortgå.

Jag är inte religiös men jag tror jag börjat förstå vad som står i Bibeln om den yttersta dagen, när vi inte kan skilja vän från fiende, när vi t.o.m. inom familjer börjar ta död på varandra. - NEJ, jag kan inte texten, bara ordalydelsen...
I somras var jag och min dotter på kurorten Mösseberg eftersom jag behövde en välbehövlig paus, anledningen är att sjukvården inte fungerar. Men det var väl knappast någon nyhet. Folk hinner dö i sjukvårdskön.

Innan vi checkade in på Mösseberg åt vi lunch inne i Falköping. Vi satt utomhus och jag slogs än en gång av mängden fullt arbetsföra människor som definitivt kommit till vårt land tämligen nyligen på vårt socialförsäkringssystems och gemensamma statskassas bekostnad. De går och slår dank precis överallt varthän man än kommer i Sverige. De är alla välklädda med en mobil i högsta beredskap.

Jag blir ärligt och uppriktigt sorgsen eftersom jag vet hur livet blivit för våra äldre, funktionsnedsatta. Sista sparbetinget som skall drabba denna utsatta grupp är att man t.o.m. skall  dra ner värmen i äldreboendena. Dvs. samhällssystemet ägnar sig åt att sparka på våra egna mest utsatta vi har.
Vi gick in i domkyrkan i torsdags, som under många år var min och barnens kyrka när vi bodde i centrala Göteborg. Jag brukar gå dit och tända ljus för mina kära, eller i vår egen lilla kyrka, eftersom jag är långt ifrån deras gravar.

De hade gjort en liten "barnhörna" i nära anslutning till minnesrummet i Domkyrkan. Vi kikade in där till barnbarnets stora glädje. Hon slog sig ner och började rita. Jag och Herr H var något fascinerade över en del teckningar som fanns upphängda.

Frågan är sannerligen motiverad! Ja, hur mår man när man blivit uppspikad på korset?😜

Jag börjar förstå den agitator som Jesus med största sannolikhet torde ha varit. Han reagerade emot orättvisorna i samhället, där man idag vet att barnen som levde under denna tid var fruktansvärt undernärda. Jesus själv torde inte ha tillhört de fattigas skara efter ny forsknings sista rön.

Men det som var mest störande var att än en gång få upptäcka hur Domkyrkan blivit kapad av tiggarna! Bokmässan startade i torsdag och i Domkyrkan hade man ett föredrag i dess anda. Mitt i föredraget som pågick där framme vid koret så trillade det in två av dessa tiggare. De hade helt uppenbart gjort sig hemmastadda i Domkyrkan.

Den som nu tror att de satte sig längst ner i Domkyrkan tror fel, nej de tågade fram där åhörarna satt och där började de helt ogenerat att föra ett samtal sins emellan och därmed störde de föredraget!

Jag studerade vad som skulle hända. Den runda prosten, förlåt att jag skriver så, men tänkte genast på versen "vår prost är rund som en ost", när jag såg henne skrida fram tidigare med mobilen i högsta hugg. Nu satt hon dock försjunken i sin egen lilla värld, fortfarande med mobilen som enda intresse!

Medan de störande tiggarna havererade föredraget fortsatte hon att ogenerat studera sin mobil, som hon hade gjort ända sedan vi anlände till Domkyrkan. Tiggarna fick hållas en bra stund innan någon av de övriga ansvariga gick fram till dem och helt uppenbart förklarade att de inte kunde hålla på med sitt samtal.

Det var med en sur min som kyrkorummet lämnades med en protest, nästan så vi höll på att överkörda av den av den tiggaren som drog en "dra-maten" efter sig!

VAD har det blivit av vårt Sverige egentligen?

Nacka församling startade för flera år sedan en stiftelse för att samla pengar till ett moskébygge i Fisksätra! Jag vet en som då gick ur den svenska kyrkan. Uppenbarligen har svenska kyrkan blivit bra på att vända även andra kinden till.

I somras bad en busschaufför i Värmdö under sin rast och en passagerare fick vänta med att gå på bussen. Han skulle be sin bön.

Jag undrar: Har vi inte misslyckats katastrofalt med ”flyktingmottagning” på den mest fundamentala grunden? Regeringen, hela samhället och rättsväsendet har anammat den ohejdade laglösheten som blir allt värre och spritt sig i stort sett överallt i vårt avlånga land.

 

Festfixaren Micael Bidefeldts födelsedagskalas börjar bli en följetong bland politikerna.

När han fyllde 50 år så meddelade Mona Sahlins (S) presschef Anna Hellsén, att S-ledaren denna gång står för notan för resan själv. Tydligen till skillnad från födelsedagskalaset i den grekiska övärlden gången innan. Den här gången är det varken grekiska övärlden eller Mallorca som gäller utan Israel.

Huruvida Mona Sahlin är där på någon annans bekostnad har denna gång inte hörts ett ljud om. Den här gången är det dock fråga om KD-ledaren EBT, M-ledaren UK och L-ledaren NS som dragit iväg på kalas trots att det pågår förhandlingar om vad man skall göra med de kriminella som får härjar oförtrutet i Sverige.

Spontant kan jag ju tycka att de hade väl kunnat skriva en fullmakt till Jimmie Åkesson SD, så hade det kanske blivit något resultat av daltandet med de kriminella. Det lilla som läckt om de förhandlingarna förstår varje normalbegåvad att de inte förstår vad de håller på med, när man inte ens förstår att man måste slopa allt vad straffrabatter heter, eller tidigare frigång från fängelsestraffen. Det går inte att dra någon annan slutsats än att det verkligen är illa ställt innanför pannbenet på politikerna.

På den tiden jag arbetade vid tingsrätten så var det så att hade man gjort sig skyldig till 10 brott så var det också 10 brott som stod i domen, dvs. det man blivit dömd för. Inga straffrabatter så långt ögat nådde. Samma sak med frigivning i förtid från det utdömda fängelsestraffet. Följaktligen höll jag på att dåna när jag började arbeta vid KVA Sagsjön och det var helt andra betingelser som gällde, det var då man hade lämnat öppet mål för de kriminella, samtidigt som det där med KriminalVÅRD alltjämt lyste med sin frånvaro. Det var inte längre någon som behövde sitta av den strafftid de hade blivit dömda till. Man trodde på tanken om att fixa "saft och bullkalas" istället för att visa med hela handen vad det var som gällde.

Naturligtvis finns det människor som inte har någon intention om att bli laglydiga medborgare, men de kunde också själva få välja bort kontraktsvård och därmed sitta hela strafftiden ut och mötas av straffskärpning för varje gång man åter gjort sig skyldig till brott.

Det finns ingen i hela världen som kan övertyga mig om att kontraktsvård inte är det enda som är det gångbara. Den som inte skriver under ett kontrakt de förbinder sig att följa, så sitter de vackert av hela straffet och vid varje påbackning skräps straffskalan. Det borde verkligen finnas anpassade företag under kriminalvårdens tak, där man fick jobba sig upp i hierarkin. Verkligen visa att man var fullt ut var beredd att bli en fullvärdig/laglydig medborgare igen.

Jag kan inte tycka att det är allt annat bedrövligt att varje gång som Micael Bidefeldt fyllt år låter det på honom som det är någon form av avskedsfest och att han nog skall dö snart. Det är lite tradigt med folk som håller på att dö så länge. Vi hade en i "familjen" som höll på att dö sedan hon fyllde 65 år. Det är lång tid att hålla på att dö, när hon i själva verket inte kastade in handduken förrän vid mer än väl rundade 90-år och några till. Åtminstone var jag innerligt less på tjatet om att hon nog skulle "vara död snart". Ju äldre hon blev desto tätare kom ältandet om att hon skulle dö snart.

När Herr H började tjata om samma sak för ca 8 år sedan så kände jag att måttet var rågat! Jag har nu tagit för vana att klämma i om damen som höll på att dö så länge att man bara till slut bara tänkte: men dö då så man slipper höra samma ältande för jämnan! Men än så länge har det inte gått upp ett Liljeholmens för honom vad han inte bör fortsätta med att älta. Man dör när man dör därmed basta, inte något att fundera vidare om.

Huruvida det är festföremålet, politikerna eller de svenska skattebetalarna som betalar för del av kalaset återstår väl bara att se eftersom det inkommit så många anmälningar och åklagare är satt att granska om det är en muta. Är det så att det i slutändan kan bli fråga om något som kan gynna Bidefeldt i några politiska beslut. Själv har jag länge efterlyst återinförandet av tjänstemanna-ansvaret och återgå till normala uppsägningsförhållanden. Numer premieras de som är politiker eller gräddan av arbetslivet. Det hela är helt sanslöst när de misskött sig så att de får sparken så får de fallskärmar som inte har något med verkligheten att göra, för att inte tala om att de blir försörjda resten av sina liv, till skillnad från en vanlig arbetare som fått sparken. De får klara sig bäst de kan. De här politiska vildarna oavsett var de sitter, så är de ju bara en skam för hela systemet!

Det verkar något svajiga uppgifter om vem som står för kalaset, men det stinker i vissa uppgifter. Jag skiter i om de är på födelsedagskalas eller inte, men jag har sannerligen ingen som helst lust att stå kostnaderna om de så är fråga om 1:-. Det finns betydligt mer behjärtansvärda behov att lägga skattepengar på än folk som tappat sans och balans.

Dock är det anmärkningsvärt att partiledarna åker iväg när det pågår förhandlingar om vad Regeringen skall göra med den ohållbara kriminaliteten. Herr Bidefeldt verkar har sedvanlig usel timing. Han verkar ha en förkärlek att ha storkalas, när det är något på gång där politikerna borde vara på plats. Sedan till det här tvivelsmålet om det är mutor, eller inte. DET är allvarligt!Jag kommer så väl ihåg när vi på tingsrätten fick besked från Domstolsverket, att vi inte fick ta emot chokladask av advokaterna till jul, det räknades som muta!

Vi hade en advokat som sket fullständigt i det, han tyckte att det var skrattretande att ens kalla det för muta: en chokladask för ca 50-100:- på en personalstyrka om ca 30 personer. Så han levererade den sedvanliga chokladasken till kanslipersonalen som han ansåg hade ett gott arbete med och så där till jul ville visa sin ringa uppskattning, vilket fick till följd att en av de snikna och snåla advokaterna (jodå det fanns flera) lät sig väl smakas av både vårt kaffe som vi betalade själva. Han hade dessutom mage att stoppa i sig av gåvochokladasken, med orden att han inte tänkte göra sig skyldig till någon muta. Dessutom var han verkligen inte någon uppskattad gäst på vår kafferast!

Tanken slog honom aldrig att det nog faktiskt var totalt olämpligt att han banade sig fri väg till tingsrättens lunchrum, satt och fikade tillsammans med tingsrättspersonalen samtidigt som han höll försvar nere i tingssalen!

Ibland fick man en sån´där lustig tanke om att man önskade att både kaffe och chokladbit skulle fastna i halsen på det snikna eländet, som saknade varje form av urskiljning.

Det kanske är dags att förstå hur saker och ting hänger ihop - dvs. att förstå hur det kommer sig att Sverigdemokraterna vinner terräng.

Hela mitt liv har jag varit en iakttagare och den förmågan har inte minskat med åren.

Jag bestämde mig för att äta frukost ute efter jag var klar med blodprovstagningen. - Det fick bli en korsning mellan frukost och lunch eftersom klockan hade hunnit bli rätt mycket. Alltså något som går under benämningen frulu  (frukost - lunch) hos en som är en vansinnig slarver med maten. Det är inte sällan som mina dagar består av frulumi, dvs. allt i ettmåltid= frukost - lunch - middag.

När jag fått min räkmacka (ägg & räkor och bladgrönt och svampig tekaka) till en liten kopp varm choklad och ett glas vatten, så slog jag mig ner i den lilla "fikahörnan". Det var som vanligt en intressant samling kafégäster:

Två vid helt skilda bord som antagligen trodde att detta var ett kontor, eftersom de hade med sig varsin bärbar PC uppslagna och lurar instoppade i öronen. Det har blivit alltfler dylika inslag de sista åren, inte sällan så snackas det jobb, eller rena rama anställningsintervjuer. Ingen sekretess där inte!

Vid bordet närmast mig satt två unga mödrar, varav den ena hade med sig sin baby i barnvagn. Den lille/a serverades medhavda majsbågar. Sådana som mina bonusbarnbarn kallar för gul wellpapp att lura små barn med att det är något gott de får och därför i brist på intelligens nöjer sig med att suga i sig dessa. Det var mest nappar och övriga babytillbehör som diskuterades.

Längst bort vid fönsterplatserna satt ett udda gäng, som bestod av en äldre man, en läppförstorad ung dam. Hon var naturligtvis bestyckad med mobiltelefon. Med ryggen emot mig satt i sällskapet en ung förmåga, som lyckades med konsttycket att sitta på ryggraden! Naturligtvis så hade han också en mobiltelefon fastklistrad i ena den handen. Plötsligt så säger läppförstoringen till den äldre mannen: 

- MEN vad du pratar mycket!
Den äldre mannen tappade fattningen under en bråkdels sekund, innan han obekymrat fortsatte att prata till de två mobilande i sällskapet, dvs. läppförstoringen och han som satt på ryggraden.

Det måste vara en morfar/farfar till någon av dem hann min hjärna fundera ut, eftersom han nog förstått att det var så den här fikastunden skulle avlöpa tillsammans med läppförstoringen och han som satt på ryggraden. Helt uppenbart var han van att försöka att föra ett samtal med de två mobilande förmågorna: läppförstoringen och han som satt på ryggraden.

Mitt i en mening måste den äldre mannen dock ha insett det lönlösa i en konversation med dessa två yngre förmågorna. Han reste sig helt plötsligt mitt i en mening och började bana sig väg ut mellan borden. Inget hejdå, eller vi syns, eller något annat som normalt avslutas en gemensam fikastund med. Läppförstoringen och han som satt på ryggraden verkade inte ens ta notis om att den äldre hade lättat från bordet. De fortsatte pillandet på sina mobiler.

Jag satt och funderade, för vilken gång i ordningen vete gudarna, över vad det skall bli av denna mobilsjuka populationen där alla former av normala samtal verkar ha upphört. De är helt inneslutna i sina mobiltelefoner och vad den världen har att erbjuda.

De bytte ett par ord med varandra under det att läppförstoringen stirrade rakt ut i luften, ungefär som om hon hade suttit och pratat med något långt bort ifrån bordet. Han som satt på ryggraden började då peta sig i näsan och rulla snorkusar som han sprätta iväg över bordet. Det var liksom ingen hejd på petandet, rullandet och sprättandet av snorkusar medan han var fullständigt inkapslad i sin egen värld.

Jag vet vad min syster hade sagt i det läget om hon varit med och om hon fortfarande hade levt:
- Det var det värsta, undra just om han håller på att peta loss hela hjärnan.

Jag reste mig och tackade gudarna för att jag redan hade ätit upp min räkmacka och druckit upp min choklad i annat fall är det väl hög risk att jag hade frestats med att sträckt ut ena kryckan och knockat honom i skallen med orden:
- Peta dig i näsan, rulla snorkusar och sprätta iväg dem, det får du göra hemma! Men nu är det inte där du är NU...

Ute var det en frisk luft som mötte mig och jag insåg att jag nog börjar bli en tant trots allt. En tant som har föga eller inget gemensamt med dagens population, som lever genom sina mobiltelefoner, har det ena mystiska klädmodet efter det andra, är fullproppad av fula tatueringar och nosringar, perforerade tungor etc.


Jag hasade mig iväg till frukthandlaren innan jag åter satt mig i bilen för hemfärd genom ett fullständigt sönderbombat Göteborg. Det finns inte en enda gata som inte är uppgrävd eller farbar utan hinder av något slag. Märkliga individer och politiker, som världen bara i allt högre grad får allt fler av.

Ibland är det rätt skönt att komma hem till "lilla huset på ängen" en plats som jag alltmer lärt mig att uppskatta. Jag längtar inte längre tillbaka till den centrala lägenheten och centrala Göteborg, eller till yttervärlden som känns alltmer främmande. Det är bara naturen som ännu är sitt rätta jag, om än stukad av mänskliga händer.

NEJ, jag tänker inte på "heliga Greta". Hennes resa till USA i segelbåt har krävt att hela besättningen har flugits fram och tillbaka från USA. Hela projektet är ett rent hyckleri som har genomförts av grupper som står nära den internationella finanseliten. Båten hette tidigare Edmond Rothschild.

Jag tänker inte heller på allt annat som pågår av fördunklandet av de rätta syftena. Jag är tämligen trött och less på alla förljugna världar, eftersom jag varit med alltför länge för att ens kunna gå på dessa amsagor där de rätta syftena är väl dolda för allmänheten.

Här har jag alltjämt en dröm om att kunna få bygga mig precis mitt önskehus på den plats jag hittat och funnit att där kan jag få ett fredat boende. Behöver inte stå ens stå ut med eldande grannar eller sådant som har en tendens att krypa under skinnet på min själsro. Jag har fortfarande ritningen på mitt drömhus upphängd på baksidan av dörren till arbetsrummet. Åren har gått och den hänger alltjämt kvar där. Drömmar är till för att uppfyllas, så tänker jag.

När omvärlden känns som om den blivit fullständigt galen.

Det är då jag drar mig tillbaka och idisslar, funderar över vad som är värt att lägga energi på överhuvudtaget. Speciellt som energiförrådet är på bottennivå sedan mycket lång tid tillbaka.
I sommar har jag t.o.m. lyssnat ovanligt lite på Sveriges Radio "sommarpratare". Det mest anmärkningsvärda sommarpratet som tycks ha varit mycket uppskattat enligt Göteborgs-Posten, var VD Ola Sernekes. Jag har aldrig slutat att förundras över vad som folk tar fasta på. De påminner om den enögde asaguden Odin.

Eftersom jag studerat ämnet ekonomi/bokföring etc. kan jag inte med bästa vilja i världen påstå att jag ändrat mig från det jag skrivit i min blogg tidigare om just Ola Serneke. Han själv däremot är av den uppfattningen att det borde vara åtalbart att skriva kritiskt om hans nog så yviga affärer.

Ja, det är ju bakvända landet det här så det är säkert riktigt det han påstår. Men jag hävdar med emfas att det kanske vore på tiden att herr Serneke vid mer än mogen ålder borde ta till sig det sedelärande budskap som hans far gav honom ang. den första bilen han fick och som fadern helt enkelt körde på skroten tillslut, eftersom han inte fick någon ordning på sonen.

Ola Serneke står fortfarande där och stampar i sin utveckling, utan att varken förstå eller ta notis om det.
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1319503?programid=2071

Visserligen är det bra att man har visioner, men när man verkar vara på väg att lämna ännu ett "högt torn" (byggnad) som helt uppenbart mer handlat om drömmar än om verklighet, eftersom finansiering helt uppenbart saknas, då är det nog kanske hög tid att varva ner drömmen om att bli världsledande= störst och bäst. - Det verkar vara mer utopi än verklighet.

Karlatornet verkar ha samma kaliber som stålställningen i Gamlestan, som bara stod där år ut och år in. Här verkar det dessutom inte ens bli något annat än betongplattan. Intressant vore det dock att höra vad den norske hotellmagnaten Petter Stordalen har att säga, eftersom det var en glättig överenskommelse som flimrade förbi i Göteborgs-Posten 2017. Fö en dagstidning som har vissa likheter med Herr Sernekes affärsmetoder= går det så går det.
Säve flygplats var också bara en i den långa raden av Ola Sernekes "hoppa mellan tuvorna"= går det så går det...Det finns dock en sak som vi, jag och Ola Serneke helt delar åsikt om och det är kinesernas ägande av mark i Göteborg. DET borde inte vara tillåtet utan skulle i så fall endast upplåtas med tomträtt, det sista lade jag till. Så långt sträckte sig inte Ola Sernekes tankebubbla. 

Ser Sverige inte om vår egen bakgård så kommer det bli samma historia som det är i Finland, där ryska oligarker köpt in så mycket egendom och mark att den finska regeringen tillslut blev tvungen att sätta stopp för det. Men då var det så dags. För alla som har rysskräck torde det vara uppenbart vad det betyder, eftersom stora & viktiga delar av Finland redan är i ryska ägor.


En sak till hade vi till viss del även gemensamt. Han köpte in en båt som han gjorde om till ett boende, dock hade han ingen som helst avsikt att bo där, vilket jag hade. Vid flytten till Göteborg 1991 var jag också på väg att ropa in en stor båt som låg nere vid "drömmarnas kaj", men eftersom man inte skulle få ha den liggandes kvar där, så insåg jag att det inte var omsättningsbart att göra det till ett hem för oss och slog därför drömmen helt ur hågen. Till saken hör att jag blev rätt upprörd eftersom den kom att ligga kvar där under ett stort antal år. Det var som vanligt bara faktasvammel.

Annat som igår dock har visat sig vara åtalbart, eller som jag faktiskt ser det som är att man i dagens Sverige ägnar sig åt "Fenomenet med att ge offret ansvar för brottet", vilket har varit en mycket övertydlig trend inom det svenska rättsväsendet.

OM jag är förvånad? Inte det minsta!

I den machovärld som vi faktiskt lever i kan även sådant få förekomma. Igår väckte kammaråklagaren åtal mot medieprofilen Cissi Wallin för grovt förtal av den tidigare Aftonbladets medarbetaren Fredrik Virtanen. I samband med metoo rörelsens alla vittnesmål så anklagade Cissi Wallin Fredrik Virtanen för en våldtäkt 2006, något som han hela tiden nekat till. Hon gjorde en polisanmälan 2011 men förundersökningen lades ned 2012 i brist på bevis. Anmärkningsvärt i det fallet är att den internutredning som Aftonbladet gjorde helt plötsligt gått upp i rök.

https://www.svtplay.se/video/18177558/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-metoo-och-fredrik-virtanen-metoo-och-fredrik-virtanen

Information om Uppdrag granskning - #metoo och Fredrik Virtanen

Publicerades 30 maj 2018 06.00

Kan ses till torsdag 21 nov 23.59 2019.

Självklart går en sådan upplevelse eller annan grov sexuell kränkning inte att utplåna från medvetandet hos offret! - Det sitter där som berget.
En man som enligt egna uppgifter levt på droger, blandmissbruk och helt uppenbart i sus och dus, i någon form av rockstjärnestatus där tillvaron verkar ha gått i 100 knutar än i ett klart medvetande. Det blir helt enkelt ologiskt att han sitter och spekulerar över sitt liv då ifrån ett nutidsperspektiv.

Fredrik Virtanen t.o.m. medger att han inte levt ett exemplariskt liv, som han väl rimligen borde ha haft, med tanke på den yrkesposition han hade då. Det är helt förkastligt att dra något ur sitt tidsperspektiv vad än det gäller. Något som  naturligtvis är något annat idag. Får man i vart fall hoppas med tanke på fru och barn.

JA, jag ser verkligen fram emot rättegången och utfallet.

Cirkusen kring Rakim Mayers alias Asap Rocky - har inte det här spårat ur fullständigt?

Robert O’Brien, diplomat och specialist på fritagande av gisslan, skickades till Stockholm. – Jag hjälper även till med att befria människor som hålls av regeringar, har O’Brien sagt till New York Times.

Han har närvarat på samtliga tre rättegångsdagar och när Rakim Mayers släpptes lär han ha ringt direkt hem och meddelat Donald Trump. 

 Jaha, kul för honom då, tänker jag.

Under torsdagen rapporterade flera medier att USA sänt en begäran till Sverige om att Rakim Mayers och de två andra åtalade amerikanerna skulle få bo på hotell istället för i häkte av "humanitära skäl" i väntan på domslut. Av dokumenten lär framgå att det är Robert O’Brien som undertecknat skrivelsen till den svenska Åklagarmyndigheten.

Jag tänker att har man en sådan biografi som Rakim Mayers har där han bl.a. bott med sin mor i härbärge m.m. så lär inte Kronobergshäktet vara så traumatiserande för hans del. Det är inte någon hotellsvit men knappast någon jordkula heller och personalen lär inte heller ha utsatt honom eller hans kumpaner för något otillbörligt/trakasserier.

Vidare skall O’Brien ha betonat att ”USA:s regering vill lösa det här fallet så snart som möjligt, för att undvika potentiellt negativa konsekvenser för de USA-svenska bilaterala relationerna”. I mina öron låter det här som ett regelrätt hot! Är det så man skall sköta sina diplomatiska åtaganden länder emellan?

Samtidigt tänker jag: men Oj, då, det var ju överraskande är det så det går till i USA, att misstänkta i brottmål som väntar på rättegång, alt. är mitt under en pågående rättegång får bo på hotell istället. Det var verkligen en nyhet om USA:s rättsväsende och fängelser, det var mer än jag kände till.

Det skall verkligen bli intressant att höra domen den 14 augusti. Jag lyssnade nämligen på direktsändningen från Stockholms tingsrätt när rapstjärnan själv förklarade för tingsrätten, att tingsrätten kände ju till hans adress och han kunde ju komma över någon helg och göra samhällstjänst!
 
Jisses, säger jag bara!

Själv kunde jag verkligen önska att jag kunde få ta del av herr Robert O´Briens tjänster, eftersom jag har ett fall där svenska myndigheter håller en stackars gravt funktionsnedsatt person som gissla, sedan hon olovligen bortfördes från sitt hem i oktober 2014!

DÄR däremot kan man snacka om gisslan, när personen ifråga t.o.m. omgärdats av ett regelrätt besöks- och kontaktförbud, men där det hävdats motsatsen med dårars envishet! Det finns inte en enda punkt i lagen som inte missbrukats under de här åren som nu har hunnit gå.

DÄR kan man också snacka om övergrepp och en sanslös rättsröta som gått genom de flesta av myndighetskorridorer och än verkar det inte vara slut på galenskapen. Men så är jag också måttligt road av det svenska myndighetsövertrampen! Dock kan jag inte se att det förekommit något dylikt med Rakim Mayers och hans entourage.

Men Donald Trump får mer än gärna skicka förstärkning, det är t.o.m. mycket välkommet!

Vad är det för vettvillingar som hemsöker mig på min mailadress?

Idag blev måttet rågat!

Efter att ha fått tips i flera månader nästintill dagligen om hur jag skall tillfredsställa min kvinna, få en 8 cm längre kuk (ja, det stod så)
så trillade som grand final detta in i min mailbox idag, man kan tappa andan för mindre. Det var droppen som fick bägaren att rinna över eftersom jag verkligen inte är intresserad av att "träffa någon" och definitivt inte är inne på några dylika webbsidor. Jag sitter "nöjd" sedan mer än 23 år tillbaka och kan överhuvudtaget inte tänka mig någon annan vid min sida och definitivt ingen kvinna! Blotta tanken får det att vända sig i magen:

Från: Tender Ekaterina [mailto:durrftyraql@outlook.com]
Skickat: den 29 juli 2019 21:21
Till: här stod min mailadress

Ämne: Gun Ek

Halsning!
Hur mar du?
Jag skulle vilja traffa dig. Jag letar efter palitlig relationer pa webben Network. Jag heter Katya. Jag ar kul och latt att kommunicera kvinna. I jag foredrar en halsosam livsstil|jag har inga daliga vanor|stod for sund livsstil}. Jag roker inte och anvander inte alkoholhaltiga drycker. Jag gillar att gora fitness. Om du ar intresserad i fortsattningen av var dating, skriv mig svaret. Om du har en onskan, jag kan skriva till dig mer om dig sjalv. Jag har aldrig haft en man och jag har inte barn. Snalla, tell mig mer om dig. Jag ivriga att {traffa|bekanta dig och ta reda pa du battre. Om du kan snalla bifoga dina image. Och da jag skickar min image.
Jag vantar svarbrev med enorm otalighet.
Basta halsningar, Katya.

Vad är det för stolpskott som finns på nätet. Gun är ingen mansnamn, i så fall vad skulle det betyda? Revolver? pistol? Visserligen har jag skojat och haft rätt roligt när jag bokat hotellrum utomlands och man svarat mig med "Mr Gun" att reservationen är mottagen.

Jag jag undrar på fullt allvar:

Sitter det nu någon där ute på nätet och tänker Ah, vilken man, han vara hårdkokt (minus försök till längre kuk, eller hur jag skall tillfredsställa min kvinna) heter GUN (revolver!)

Glöm det!

Gun är ett namn på bl.a. en Valkyria som är fullt jämförbart med en amazon.

Jag hoppas att min pappa och min moster Alice, som envisades med att jag skulle bära detta namn, ber mig om förlåtelse där de nu finns i sin himmel sedan väldigt många år tillbaka! Jag har aldrig känt mig bekväm med detta namn, utan det har känts som en kvarnsten runt min hals. Tydligen har inte omgivningen heller tyckt att det varit ett passande namn, därför att otaliga är de namn som de har försökt att döpa om mig till. Den ende som kunde uttala mitt namn, Gun, var min pappa utan att det lät som ett skällsord! Hur kul är det på en skala 1 - 100? = 0,72 minus!

Människor med andra språk kallar mig för GON - kul va? Låter som de fått en tupp i  halsen.


Är det nu någon som sitter inne med några tips hur man havererar någons mailadress, så kom igen! Förklara för mig hur jag skall bära mig åt därför att nu står jag inte ut längre. Stänga ner min mailbox är inte något alternativ överhuvudtaget för den som nu tycker att det är en enkel och smart lösning.

Jag har aldrig trott på hämnd tidigare i mitt liv, men de sista åren har jag på allvar börjat ompröva min inställning även till det. Inte så jag har lust och springa och döda folk "men just ge igen". Det tog mig 68 år att ta mig hit men nu ÄR jag verkligen där!

Jag har dessutom tagit fast att pennan är mäktigare än svärdet! Så huk er alla som vet med er att ni inte varit det ni borde ha varit. Stort som smått.

Varje dag får jag rensa min mailbox från dryga 50 vedervärdiga saker som jag inte bett om att få. Det finns en ständig varning från Telia att min mailbox är nästan fylld. Men Telia själv kan inte göra något åt denna hemsökelse! Den s.k. hjälp de kunde bistå med är bara skrattretande. AMATÖRER!

Jag har vänner som inte längre kan skicka mig saker och ting som de vill göra därför att några kompletta galningar har bestämt sig för att skicka mig allsköns skit som de tror att jag är intresserad av: Bitcoin, låna pengar, banta medan jag sover, köpa allsköns salvor, vitaminer, mineraltillskott, kosttillskott, de skall spå mig, utöva woodokrafter och svart magi, några knäppgökar tror sig t.o.m. ha knäckt mina lösenord och skickar mig riktiga hotelsebrev för de fall att jag inte skickar dem en rundlig summa pengar, sedan erbjudande av allsköns goja från coop som har några idioter som skickar mig allt möjligt från diverse konton, flygbolag som ger mig ditten och datten - den här listan kan göras väldigt lång och så avdelningen förstås: det djupt personlighetskränkande = det som blogginlägget började med! För det mesta skickar det mailen i dubbel upplaga, för att håret verkligen skall lätta när jag öppnar min mailbox!

Jag inser nu när jag börjar räkna upp allt som dräller in i min mailbox börjar bli tröstlöst mycket. Inkl. rena rama bedrägeribrev där man utger sig från att vara jag som är avsändaren till människor jag har en relation till på ett eller annat sätt och där man ger sken av att mailet kommer från mig och jag har något att tipsa de stackars mottagarna om.

Jag har också ett att erbjuda alla dessa som hemsöker min mailadress:

MÅ  ÖKNENS  ALLA  KAMELLOPPOR  HEMSÖKA  ERA ARMHÅLOR!

Det är en betydligt lindrigare form än i den kusliga sången där Gun är en av tolv valkyrior som på en makaber vävstol, med avhuggna huvuden som tyngder och tarmar som varp väver utgången av slaget vid Clontarf. Något som satte slut på något vedervärdigt som pågick!

Eller i nordisk mytologi där valkyriorna är kvinnliga väsen som förde döda på slagfältet till gudarnas värld. En valkyria var en psykopomp (=ansvarig för att slussa över nydöda själar till livet-efter-detta), en religionshistorisk term som betyder "Själaförare".

Nej, jag tror inte att det finns något egentlig död, bara kroppens fullständiga sönderfall och död. Vi är inte blott endast "kött och blod", det blir man varse första gången man körs in i en Magnetkamera och av ren och skär nyfikenhet trillar över i kvantfysikens mystiska värld, där man kommer till en viss punkt och sedan är allt plötsligt oförklarligt, dock evigt och utan synbart slut.

Vi är energi och energi kan aldrig utplånas, endast omvandlas. Det får vara bra med den kunskapen för min del.

Termometern i pergolan visar + 46 grader och jag håller på att flyta ur skalet!

Tidigt imorse vid femtiden studsade jag iväg in till tvättstugan och ställde om pannan till att den bara producera varmvatten, ingen värme överhuvudtaget.

Jag trodde i min enfald att om jag bara hade sovrumsfönstret öppet och fönstret i badrummet och stängd balkongdörr så skulle den tryckande värmen inte kunna komma in. - De svarta persiennerna nedvickade på solsidan så att solens strålar inte når insidan, det går bara att se ut ändå.

Men totalt felkalkylerat!

Herr H undrade vad jag ville äta till lunch vid 14-tiden, själv var han inte sugen på något lagat. Det har låtit som om det blev ett glas mjölk och fyndet från Cloetta, som  han hade med sig när han, ena barnbarnet och dotter var ute på en kanalresa i lördags. Han låter som en stenkross när han sitter och tuggar i sig dessa tingestar framför TV:n.

Ett tag funderade jag om lådan inte snart kunde vara slut, det är trots allt fredag idag. Men icke. Sådana små mintknappar i en låda om dryga 2 kg är dryga - öronbedövande dryga! Pust urk stööön...

För min del blev det en tallrik Kefir på morgonen vid 8-tiden, lagom till fredagens Quiz i Göteborgs-Posten som brukar gå av stapeln då. Nu när klockan börjar närma sig 16, känns inte tanken på mat alltför påträngande. Men en svag känsla i magtrakten att jag kanske är lite hungrigt ändå gör att jag nu sitter här och funderar. Eftersom det är för varmt att överhuvudtaget företa sig något vettigt....

Ett tag funderade jag på något mer yvigt som:

Men det vete gudarna. Det kommer antagligen att sluta med att jag hänger krokig arm i kylskåpsdörren och undrar om det skall hoppa fram något som känns överkomligt.

Risken är väl att frukosten får gå i repris... Kefir!

Det snackas alltid högt om rasism. Ungefär som om det bara gällde utlänningar - men sanning att säga är det normalläge på en del folk i Sverige nu för tiden.

Själv har jag vid en del tillfälle bemötts av folk som varit irriterad av någon outgrundlig anledning. Ibland verkar det räcka med att man bara finns och när jag har svarat så har man naturligtvis hört att jag kommer "norrifrån" de som nu är svenskar och mer van med svenska dialekter.

Jag måste tillstå att jag är rätt häpen varje gång över att mötas av:

- Åk hem för helvete din lappjävel!

Tror du nu att det bara är yngre människor som sagt det?

Nix, det är faktiskt människor i min egen ålder som fällt denna kommentar.

Är det någon "nysvensk" man så låter det alltid: 

- Jag skall knulla din morsa!

Helt sanslöst vilken mentalitet det har blivit.

Nej, du får inte kopiera bilden - den har min dotter ritat åt mig och den tillhör BARA mig och ingen annan!

Vill man skriva rena rama avhandlingar som skickas till min mailbox skall man nog fundera lite på vad man egentligen har för syfte.

De två senaste blogginläggen, som bestod av två mail som trillat ner i min mailbox och som fått mig att tappa andan, de är nu raderade av mig personligen. Jag är ingen allmän soptunna och ha rätt är en sak, vilja ha rätt till varje pris en helt annan.

Skicka inget till mig om det bara är ämnat att vara en ensidig monolog som jag varken har kraft eller ork att engagera mig i. All jordens problem kan jag dessvärre inte bära på mina axlar hur gärna jag än skulle önska att jag kunde göra det.

Jag har gjort mitt på den fronten och skall bara avsluta det jag åtagit mig, inget mer, inget annat!

Jag är ingen fordrande människa när det gäller mig själv, har alltid lågprioriterat mig själv liksom en del människor gjort. Men lite vanlig hyfs och omtanke går alldeles utmärkt att skicka till mig.

Är t.o.m. uppskattat....

Sommaren som aldrig kom igång.... men det är lika kyligt ute i landet som tidigare och än värre skall det nog dessvärre bli.

Jag är ingen favorit av musikproducenten och artisten Alexader Bard, men en del gånger så är vi av helt samma uppfattning:
http://se.laowl.com/bard-totalsagar-greta-thunbergnbsp-gar-till-attack-mot-hennes-initiativnbspsa-vansinnigt-ytligt?fbclid=IwAR3OPicd4boZFfc9OYqm0-Iv0SJGANIHYvCVP-9zN_3unkMLYLu1rE8EYNw

Solklar analys:  Det är så vansinnigt ytligt. Det är bara Stureplan en gång till. Brilliant minds är inget att ha, jag tycker inte att ”sankta Greta” är det minsta intressant, säger Alexander Bard i podcasten. 


Almedales ordbajsartävling är också till ända och den klara analysen av Jimmie Åkesson, SD, medan vår käre stadsminister Stefan Löfvén hade bättre saker för sig, han var på Ullared, än fundera över Sveriges alltmer tydliga totalhaveri!

Jag hoppas att alla förstår frånvaron av allvaret i det som Sverige står inför med en statsminister som beter sig som en förvirrand tonåring, som vill så mycket men kan så lite egentligen.

Trots att jag inte gjort många knop i tillvaron mest ägnat mig åt småttingarna, blodvärdena är inte de allra bästa ännu och därmed snurrar världen lite mer oönskat och krafterna är inte på topp, så har jag inte ens lyckats lyssna till sommarpratarna i P 1 alla dagar. Återsändningen då jag skulle kunna ta igen det på kvällen har varit lika givande som att tro att det skall fungera, när man dragit ur sladden ur vägguttaget. Ibland har jag inte ens hört den inledande viljetten klart innan jag varit borta i John Blunds värld.

En till som inte alls tillhör min favoritskara är Jonas Gardell, men hans sommarprat i P 1 uppskattade jag till 100 %. Lyssna du också om du inte gjorde det: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1319491?programid=2071

Det hela börjar med "knorren" i den speciella vänskap Jonas Gardell fick med Ernst Hugo Järegård när de jobbade ihop på 90-talet. Den excentriska nestorn gav ett råd som blir hela sommarpratets mening: världen är full av idioter, du kan inte ta hänsyn till dem!

Helt riktig analys av gamle Ernst Hugo Järegård.

Berättelsen om Jonas Gardells mamma tar jag till mig och känner igen hur herrelöst hjärtskärande men stundom helt skruvad det kan bli, när han också berättar om att "morsan" blev dement och var det i 14 år. Det varken kan man eller skall bortse ifrån, man kapar mycket riktigt inte bort 14 år av en människas liv för att hon blivit dement. Det är bara i en annan upplaga som inte alls har med något rationellt längre att göra.

Jag känner igen det där genom att jag själv idag får känna av det smärtsamma, men ständigt närvarande det är att sitta på en stol på besök på ett demensboende. Det blir en hel del vändningar som man aldrig kan vara förberedd på. 

Men på något sätt har jag funnit mig i att den där älskade människan som ligger där i sängen mestadels fortfarande har samma tanke i huvudet som Jonas Gardells "morsa" hade: Jag måste vara fri!

Det har nog också varit min lilla Elsa devis i livet precis som min egen. Elsa har bestämt sig för att klara av det här! Det sa hon uttryckligen när vi hade ordnat ett litet 87 års kalas i förkortad familjeandan. Elsas ord stärkte mig verkligen och jag förstod att oavsett hur det blir så skall jag också klara av det här!

Helt rörande blir det när Jonas Gardell berättade om "morsan", som i demensens världs förvillande värld uttryckte:

Som alla vet ledde jag de allierades styrkor genom alperna under andra världskriget, höggravid och där fann jag Mark och förde honom till Sverige som krigsbarn! - ONEKLIGEN...

Rätten att få behålla, ända långt in i demensen:

- Evakueringsplan, från demensboendet!

Jag måste vara fri, måste hitta vägen ut!

Den har min älskade lilla Elsa också kvar i full styrka.

Det var bara när jag läste högt ut min Bäckenbok, som hon var högst närvarande. Första gången jag läste högt ur den avbröt hon mig ständigt med att säga:
"Men vad är det för fantastiskt människa som har skrivit det här, det är ju precis som det är"!
Mitt lugna svar var ständigt detsamma: 
Men Elsa, det är ju jag, Gun som har skrivit det här.
För att gångerna efteråt när jag fortsatte högläsandet, så var demensen som bortblåst! Det var otroliga samtal som vi förde sins emellan medans jag läste om vår gemensamma bakgrund i Malmberget.

Vi, Elsa och jag, fick en liten friad stund tillsammans från glömskans inverkan och tillkrånglade verklighetsuppfattning som demensen nu en gång för alla innebär.