söndag 8 april 2012

Av alla mystiska nysvenska ord, tror jag nog ordet "pimpa" tar priset.

- den 8 april 2012, kl 07:59

förstora
Hur i hela fåglarna kan det hänga ihop med ursprunget: det engelska ordet "pimp"?

Språkfascisterna lär nog ha ett och annat att säga om den saken. Själv ser jag mest ut som ett livs levande frågetecken. Men så är det också länge sedan jag förstod mig på nutidsreklamens slutledningsförmågor.

Hur jag än bär mig åt, gissar jag alltid fel.

När det i själva verket kan handla om en ny bilmodell med en massa finesser, sitter jag där och gissar friskt:

"Ett nytt hårshampoo … En ny köksinredning… Ett semestermål…"
När slutscenen på reklamfilmen avslöjar hemligheten, sitter jag där med den Pomperipossa-långa näsan och undrar:

”Hur i hela friden fick de allt det där till att bli en ny bilmodell?”

Efter att ha trillat på ordet "pimpa" i tid och otid, blev jag tillslut tvungen, att ta reda på vad ordet egentligen betydde. Jag kan inte alltid vara den där, som vet/förstår sist av alla vad de nya orden egentligen handlar om.

Pimpa betyder tydligen, att göra det snyggare/bättre. Dvs. "tillrättalagd yta", om nu denna utgåva från Jurrasic Parktiden inte helt har fått det hela om bakfoten.

Idag, när man skall vara så fruktansvärt "på" hela tiden, överväger jag starkt, att "pimpa" mitt torftiga fäjsbokkonto, som en motvikt till så mycket välpolerad ”yta", som skall bevisa att man är uppdaterad och rätt:

http://www.stevecarter.com/albumcovers.htm

Jodå, jag är fortfarande en obstinat typ!

Men i själv verket är jag nog bara frustrerad över, att jag nu har väntat in i det sista med att skriva ner min ”självbild”, till en tentamen. Den skall dessutom vara minst fyra sidor lång i visst snittstorlek och helst av allt även innehålla en metafysisk diskussion kring frågan ”Vem är jag och var är meningen med mitt liv”. 

För min egen del hade det nog räckt med åtta ord, utan detta pimpande. För hur skall jag egentligen säkert veta vad som format mig till den jag är.

2 kommentarer:

  1. Totalt 5 inlägg

    Gun Ek (2012-04-09 01:49:12)

    JON

    Tack för rådet. Men det började helt plötsligt att flyta på, efter ytterligare ett varv runt i huset och bläddrande i JUSEK:s senaste medlemstidning. Nu har jag klarat av den stipulerade uppsatsen. Kolläsning imorgon, när jag sovit på saken och kan se det med nya ögon. Får hoppas att det inte blev alltför mycket rappakalja.

    (flagga som olämplig)

    JON (2012-04-08 21:47:47)

    Vad utbildningar förväntar sig vet jag inte. Men jag minns ett råd från Aksel Sandemose. Han skriver någonstans om en bekant som inte kan skriva, för varje gång han försöker skriva kommer ett ansikte framför honom och pappret.
    - Beskriv det ansiktet, säger Sandemose.
    Tvivlen om vem vi är visar att vi är människor. Allt annat är bara tillfälliga insikter. Tvivlet och frågorna är det bestående.
    Tror du dina examinatorer skulle förstå det resonemanget?

    (flagga som olämplig)

    Alfa Beta (2012-04-08 21:17:57)

    Pimp:

    Länk http://www.slangopedia.se/ordlista/?ord=pimp

    (flagga som olämplig)

    SvaraRadera
  2. Gun Ek (2012-04-08 20:52:50)

    JON

    Denna dag: en helt omöjlig uppsats. Jag har suttit och tittat på en blank sida. Skrivit några rader och raderat. Nu har nästan hela dagen gått och inte tycks jag ha blivit något klokare sedan tidigt imorse. Imorgonkväll är deadline.

    Hur kan man skriva, att man är säker på vem man är och att man är fullständigt övertygad om att vägen vet vart den skall gå, utan att låta som om man är fullständigt odräglig, som människa?

    Hur förklara det som känns som ett fullständigt naturligt val, fastän denna uppsats som är en del i den, inte alls känns speciellt naturlig, att ens försök att sätta på pränt. JAG bara vet att det som är det ÄR.

    (flagga som olämplig)

    JON (2012-04-08 17:40:28)

    Pimp är hallick på svenska. Allting faller nog på plats man tänker i dessa avgrundsbanor.
    En helt annan uppgift, och väldigt stor, är detta med vem man r och vad som var meningen.
    Jag tror att det är lite väl tidigt att förvänta sig ett fullödigt svar redan i sextioårsåldern. Men man kan gott börja, så smått.

    (flagga som olämplig)

    SvaraRadera