onsdag 24 november 2010

Har du börjat grubbla över julklappar? Här finns en udda lösning:

- den 24 november 2010, kl 16:26

förstora
nu går det an att lägga ett bud på begagnade kalsonger, som lär hålla värdet. (OBS! ingen felstavning, sålunda inte väder, utan värdet) Det är inte vilka kalsonger som helst.

Ärligt och uppriktigt, vad sägs om att äga ett par sådana dyrgripar, som någon som svindlat bort 500 miljarder kronor i ett jättelikt pyramidspel ägt? Tänk att förevisa upphängda och inramade "kallingar" istället för den sista "homestylingen", eller de flockliknande dammtussarna, som irrar omkring? Kan inte det vara ett bra alternativ?

Tänk om alla som blivit svindlade, åtminstone kunde visa upp ett par "inramade kallingar" och peka med hela handen:

"detta är resultatet av vissa umbäranden i mitt liv". 

Skulle det inte då lättare kunna förstås, att det inträffat något i den förevisande personens liv, som inte varit helt bra?

Är du dessutom pensionssparare i Handelsbanken, kanske du rent av redan har gjort en liten investering i dessa "fillingar". Då inte av helt fri vilja. Men ändå.

Har du nu en helt annan läggning och inte vill beröva någon sina "fillingar", kan jag lugna dig. Ägaren till de blivande "fynden" heter Bernard Madoff och dömdes 2009 till maxstraffet 150 år. Han hade svinoturen att vara bosatt i USA, därför att i USA är ett utdömt maxstraff om 150 år fängelsestraff inget att leka med. I USA till skillnad från Sverige, är det inte tala om att få beviljat lufthålspermission efter bara ett år att domen på livstidsfängelse för mord fastställts.

Det finns en annan skillnad också:

i Sverige skulle säkert Bernard Madoff ha blivit en av kandidaterna till Nobelpriset i ekonomi istället, han var trots allt inblandad i bildandet av "börsen" Nasdaq och inte helt ointressant.

Med tanke på maxstraffet, är det nog högst troligt att han inte lär behöva några egna privata kalsonger under återstoden av sitt liv. Kalsonger ingår i det "all inclusive" boendet, bör jag väl kanske tillägga för den som undrar om han skall gå omkring med hela rumpan bar.

Klickar det nu i huvudet vem denne Bernard Madoff kan tänkas vara, kan jag väl tillägga att han räknas som världens största svindlare, tja, om man nu bortser ifrån alla banker förstås, vilka torde slå lille Bernard Madoff med hästlängder. Men det banker, eller något land gör, det är liksom gångbart i detta dekadensens tidevarv och inget att orda om.

Bernard Madoff har en synnerligen intressant biografi, en sådan som faller under mitt intresseområde, eftersom jag funderar mycket över skrupelfria människor.

Titta på bilden av Bernard Madoff. http://sv.wikipedia.org/wiki/Bernard_Madoff
Handen på hjärtat om du mötte honom på gatan, skulle du verkligen tro, att han var något annat än en helt normalfuntad halvgammal farbror, eller kanske rent av någons mysige farfar?

Tja, där ser du vad fel man kan ha och ta!

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/historien-om-bernard-madoff_3059309.svd

PS. är du nu mer intresserad av diamantringar, eller något annat dylikt krafs, finns det även det till salu. Man vill väl försöka ta igen på gungorna det som man förlorat på karusellerna. DS.

måndag 22 november 2010

Ge mig en plats på jorden,


- den 22 november 2010, kl 23:35


Inte nödvändigtvis i solen
Men ett eget fönster mot gatan
Jag kan öppna och stänga
som jag behagar

Det är det enda jag behöver
Det är det enda
som mitt hjärta kräver
Att jag hittar någonstans
där jag kan välja mellan
Lugn och ro


******



Det är några versrader ur Eva Dahlgrens "En plats på jorden". Hela melodin (?) låten (?) inledde hela föreställningen. Jag säger som Gunde Svan, man får "ståpäls", med tillägget tårar i ögonen och gråtklump i halsen. Det är magiska ord, magisk röst, magisk lyrik, magiskt enkelt och så magiskt sant och självutlämnande.

Eva Dahlgren har slagit an en ny form av föreställning. En 1 ½ timme lång monolog, som fått namnet "Ingen är som jag" och ingen är verkligen som Eva Dahlgren.


Eva Dahlgren är verkligen 90 % västerbottensgener och 10 % andra inslag. - Tur att hon bara tog upp liknelsen med hur man såg ut och var i jämförelse med henne själv, när man var kvinna från Gällivare, inte Malmberget.

Men det kanske är snudd på? Suck......

Självklart har man antingen fastnat för hennes lyrik och musik, eller så har man det inte. Själv har jag varit "fast" ända sedan jag kånkade hem hennes första album 1978, "Finns det nån som bryr sig om".

Ändå var det vissa strängar i denna monologföreställning, som jag inte fick ihop med att detta var Eva Dahlgren och på slutet förstod jag varför. Där framgick att katastrofen Herr Herngren varit inblandad och jag förstod också i vilka bitar han haft inflytande. Jag har en uttalad form av "Herngren-allergi", den verkar obotlig, eftersom jag faller i djup mentalt koma så snart han flimrar förbi någon filmruta eller TV-ruta. Det hjälper inte att jag säger strängt till mig själv:

- Nu slutar du upp med de där dumheterna Gun, det går att finna något positivt i alla människor.
- Men, svarar jag mig själv, det enda som är positivt är när han försvinner ut ur rutan......

Eva Dahlgren kan så mycket själv och av egen förmåga. Årets sommarprat var i vanlig ordning helt underbart att lyssna till. Hon har många gånger i sina föreställningar visat glimtar ur det som är hennes jag och det håller så förbaskat bra. Nästa gång hoppas jag att hon helt och hållet står på egna ben och det kommer att bli 100 %, nu blev det inte riktigt hela sträckan ut. Men den där lilla felprocenten, som uppenbarligen var Herr Herngrens regi & inblandning i hur föreställningen skulle ticka framåt, den klarar hon sig mycket bättre utan. Mer än de allra flesta multiartister, som hon har utkristalliserat sig till att vara.

Detta var slutföreställningen som gick av stapeln ikväll på Lorensbergsteatern i Göteborg och jag ser verkligen fram emot fortsättningen av Eva Dahlgrens karriär.



PS. Bilderna kommer ibland inte upp i texten om man loggat sig in via NSD-Gällivare, men från "bloggar" brukar det däremot funka. DS.