den 21 januari 2010, kl 14:40
kommun?
Jisses vart skall det här sluta, tänker jag när jag läser om de senaste håvorna från Gällivare kommun till LKAB.
Hur mycket "etableringsstöd" (?) är det rimligt att ge till det statliga LKAB, som i sin tur till ägaren, staten, levererar in svindlande summor varje år. Medan kommunens medborgare får stå där med mössan i hand, buga och bocka, men samtidigt får vidkännas ännu mer som skall betalas ut till den samägda kommunala kassan och där indragningar kommer som ett brev på posten och flykten fortgår. Förutom då att en hel del av dem redan har fått betala ur den högst privata kassan i form av egendomsförlust, eller egendomsförstörelse och menlig inverkan på hälsa och livsvillkor.
Vad gör revisorerna som skall granska kommunens förehavanden? Har de åkt på solsemester på obestämd tid?
Det kanske är en ny ekonomisk trend under uppsegling, tänker jag och sneglar på folket, som sitter runt omkring mig i stadsbibliotekets läsesal och är uppslukade av sina tidningar. Jag fortsätter att bläddra runt i papperstidningarna från norr och slås av tanken, att jag kanske borde resa mig upp och fråga hur många det är, som är intresserad av gratistomter och gratishus och se vilken reaktion det blir.
Vanlig hederlig handuppräkning borde funka, för att få ett grepp om hur intresset är för denna nya ekonomiska trend, av dunkel härkomst. Men de skulle nog kanske bara tro att jag var någon, som är på drift sedan Lillhagen lades ner i den nya psykiatrireformen som infördes 1995 och gav kommunerna ett tydligare ansvar för boende, service, arbete och vård för de psykiskt funktionshindrade, som inte behövde dygnet-runt-vård.
Men betänk vilken svindlande ekonomisk tanke det egentligen är det här. Normalmänniskan kan nog inte ens begripa sig på den.
I alla fall inte jag, som fått lära mig att göra rätt för mig och helst mycket mer. Säkert inte heller de som fått betala för sina tomter, om de överhuvudtaget har fått några tomterbjudanden, eller de som betalar årliga avgifter i tomträttsavgälder till kommunen.
Det enda man uppenbarligen behöver göra är att man stegar in på kommunhuset, eller lyfter på telefonluren och säger:
- Öh, dô jag har sett ett markområde som jag kan tänka mig. Det gör inget om det hänger med lite byggnader också. Jag tänkte börja bygga där om någon månad eller så. Då vet ni det. Öh, dô när vi ändå håller på att snacka, jag tänkte stänga av lite vägar också. Det är ingen kris med att ordna till det för dem som använder dessa vägar, jag tänkte mig att de skulle vara avstängda först nästa månad. Hejdå!
Kling klang och på med telefonluren....
Ja, jäsingen, att jag inte tänkt på det tidigare. Vem säger att kommunalpolitiker inte är nyskapande ekonomisnillen, som framtidens människor kommer att grubbla mycket över deras genialitet, lika mycket som de lär grubbla över de här toppbonusnissarnas resonemang:
"i år måste jag ta ut några miljoner extra för att kunna sköta mitt jobb".
Urban ekonomi på hög nivå, kallas det för. Så hög att ingen vanlig dödlig begriper ett jota.
Jag kanske borde göra ett lightförsök först, med att testa hela totalkonceptet som sådant. Testförsöket skulle nog funka på mina grannar i samfällighetsföreningen. Jag har hört talas om att i lerjord blandat med berg kan man finna det mesta av intressanta saker "av riksintresse" i.
Sedan den lilla saken är kirrad. Inte så bara kanske du tänker. Nähädå inte! Det hela ÄR lättkirrat. Därför att Bergsstaten "ger blanka i" rasvinklar och dylikt som har med berörd befolkning och hus att göra. Sedan är det bara tuta och köra på allt vad tyget håller. Inhandla lite rejäla doningar och fixa någon som kan trä skott och där finns det massor av hugade spekulanter.
Då kan jag dundra fram bäst jag vill och när grannarna minst anar något. Får väl glutta lite bakom persiennerna och smälla av just precis, när de tror att det är fritt fram att somna in, så där inpå nattkvisten. Men någon annan rejäl smäll också, när de minst anar det. Blir nog dubbeleffekt, eftersom de inte behöver bekymra sig så mycket om allt upphängt krafs på väggarna som trillar ner etc. Allt "saneras" per automatik. Jag får ju inte tvinga bort folk! Sedan fixar jag lite olika styrka på "smällarna", så ser vi om husen håller ihop. Det där lär jag få hålla på med tills berget börja visa tecken på rejäl utmattning och då är det bara att ta ytterligare sats då löser det hela sig med automatik, när berget väl börjat krackelera.
Håller inte husen ihop kan det ju bero på en himla massa saker:
- grundläggning av fastighet
- ålder på huset
- grundvattensänkningar (som väl sker p.g.a. att det blir stora bombhål djupt i marken, men det känner puckona säkert inte till något om).
- markrörelser.
Markrörelserna, de i sig kan bero på till exempel landhöjning, eller spänningar i berget. Allt det här har jag hört från "säker expertishåll". Men enbart så fjuttiga saker kan jag ju inte hålla på med. Jag kör på dygnet runt med att elda också, så att det blir garanterad effekt. De här som skall hålla ordning på utsläppen är ändå aldrig bekymrade, de tillhör samma kassa, så det är bara att köra på. Det blir nog bra tryck på giftutsläppen och själv kan jag säkert också cacha in ett fint inramat första pris i ämnet miljö. Rättsprocesser behöver jag inte bekymra mig om, därför att i tidsrymd som de tar, har det tagit knäcken på den mest ihärdige "bakåtsträvaren". Vilken privatperson har dessutom råd med rättsprocesser? Det är jag som är Joakim von Anka med mitt kassavalv, som jag dyker runt i. Så jag säger bara till grannarna, om de gnäller:
- Tråkigt att jag åsamkar så mycket besvär. Jag är den första att beklaga detta. Men det visst ni väl när flyttade hit, att Lillhagen hade stängt och att det här är ett ställe "av riksintresse"? Ni får väl bli lite positiva, gilla läget, för det kommer inte att bli mindre problem för er, om ni tycker att det här är problem. Jag får ju inte tvinga bort folk. Men ni förstår, man kan nog kallt räkna med att marken kommer att rämna lite här och där runtomkring er och det kommer att bli ena jädrans smällar när marken ger vika. Men lugn. Framförallt lugn. Jag vet precis vart jag spränger och jag planerar också att sätta upp ett högt och vackert stängsel runt era bostäder och hela det här området kommer snart att vara omgivet av trevliga staket. Fullt värdig vilken kennelklubb som helst... Ähum... staketen är för er egen säkerhets skull. Jag vill ju inte att ni irrar runt och trillar ner i avgrunden. Det kan väl bli något nytt, innovativt och positivt, som tillförs i era liv, va? Då kan ni låtsas att ni är ute på snitslad bana av orienteringskaraktär och se om ni listar ut vägen från hemmen till affärerna. Ja, fråga inte mig vart affärerna och det andra kommer att vara, det är inte jag som bett dem flytta.
Undra hur reaktionen blir hos mina grannar. Äsch det finns säkert en och annan som kommer att gnälla som bara den. Men "hästsvansen" som ständigt är påtänd, han lär nog inte vakna om det så sker en atomspräning i hans sängkammare och så har vi också den här gruppen "cliffhangers", som älskar att leva farligt på alla tänkbara sätt. Dessutom lär nog en och annan gå att övertala, det här genererar jobb. De kommer nog inte ens att reagera när kennelstängslet och sjunkgroparna befinner sig utanför fönsterrutan. Successiv tillvänjning kallas det för inom psykologin. Det är bara att dra ett djupare andetag i inhalatorn och inte bekymra sig varför! Dö skall vi ju alla göra på ett eller annat sätt.
Men ett är då säkert, så försök nu inte att hitta på några dumma argument! Jag begår då rakt inga fel alls. Äger jag inte min egen mark kanske och får göra vad jag vill på den? Varför skall då jag fixa fram nytt ersättningsboende till några gnälliga grannar, som subjektivt bara tycker att jag är olidlig att bo granne med. Det säger ju sig självt, hur skulle jag har råd med det?
Jisses vart skall det här sluta, tänker jag när jag läser om de senaste håvorna från Gällivare kommun till LKAB.
Hur mycket "etableringsstöd" (?) är det rimligt att ge till det statliga LKAB, som i sin tur till ägaren, staten, levererar in svindlande summor varje år. Medan kommunens medborgare får stå där med mössan i hand, buga och bocka, men samtidigt får vidkännas ännu mer som skall betalas ut till den samägda kommunala kassan och där indragningar kommer som ett brev på posten och flykten fortgår. Förutom då att en hel del av dem redan har fått betala ur den högst privata kassan i form av egendomsförlust, eller egendomsförstörelse och menlig inverkan på hälsa och livsvillkor.
Vad gör revisorerna som skall granska kommunens förehavanden? Har de åkt på solsemester på obestämd tid?
Det kanske är en ny ekonomisk trend under uppsegling, tänker jag och sneglar på folket, som sitter runt omkring mig i stadsbibliotekets läsesal och är uppslukade av sina tidningar. Jag fortsätter att bläddra runt i papperstidningarna från norr och slås av tanken, att jag kanske borde resa mig upp och fråga hur många det är, som är intresserad av gratistomter och gratishus och se vilken reaktion det blir.
Vanlig hederlig handuppräkning borde funka, för att få ett grepp om hur intresset är för denna nya ekonomiska trend, av dunkel härkomst. Men de skulle nog kanske bara tro att jag var någon, som är på drift sedan Lillhagen lades ner i den nya psykiatrireformen som infördes 1995 och gav kommunerna ett tydligare ansvar för boende, service, arbete och vård för de psykiskt funktionshindrade, som inte behövde dygnet-runt-vård.
Men betänk vilken svindlande ekonomisk tanke det egentligen är det här. Normalmänniskan kan nog inte ens begripa sig på den.
I alla fall inte jag, som fått lära mig att göra rätt för mig och helst mycket mer. Säkert inte heller de som fått betala för sina tomter, om de överhuvudtaget har fått några tomterbjudanden, eller de som betalar årliga avgifter i tomträttsavgälder till kommunen.
Det enda man uppenbarligen behöver göra är att man stegar in på kommunhuset, eller lyfter på telefonluren och säger:
- Öh, dô jag har sett ett markområde som jag kan tänka mig. Det gör inget om det hänger med lite byggnader också. Jag tänkte börja bygga där om någon månad eller så. Då vet ni det. Öh, dô när vi ändå håller på att snacka, jag tänkte stänga av lite vägar också. Det är ingen kris med att ordna till det för dem som använder dessa vägar, jag tänkte mig att de skulle vara avstängda först nästa månad. Hejdå!
Kling klang och på med telefonluren....
Ja, jäsingen, att jag inte tänkt på det tidigare. Vem säger att kommunalpolitiker inte är nyskapande ekonomisnillen, som framtidens människor kommer att grubbla mycket över deras genialitet, lika mycket som de lär grubbla över de här toppbonusnissarnas resonemang:
"i år måste jag ta ut några miljoner extra för att kunna sköta mitt jobb".
Urban ekonomi på hög nivå, kallas det för. Så hög att ingen vanlig dödlig begriper ett jota.
Jag kanske borde göra ett lightförsök först, med att testa hela totalkonceptet som sådant. Testförsöket skulle nog funka på mina grannar i samfällighetsföreningen. Jag har hört talas om att i lerjord blandat med berg kan man finna det mesta av intressanta saker "av riksintresse" i.
Sedan den lilla saken är kirrad. Inte så bara kanske du tänker. Nähädå inte! Det hela ÄR lättkirrat. Därför att Bergsstaten "ger blanka i" rasvinklar och dylikt som har med berörd befolkning och hus att göra. Sedan är det bara tuta och köra på allt vad tyget håller. Inhandla lite rejäla doningar och fixa någon som kan trä skott och där finns det massor av hugade spekulanter.
Då kan jag dundra fram bäst jag vill och när grannarna minst anar något. Får väl glutta lite bakom persiennerna och smälla av just precis, när de tror att det är fritt fram att somna in, så där inpå nattkvisten. Men någon annan rejäl smäll också, när de minst anar det. Blir nog dubbeleffekt, eftersom de inte behöver bekymra sig så mycket om allt upphängt krafs på väggarna som trillar ner etc. Allt "saneras" per automatik. Jag får ju inte tvinga bort folk! Sedan fixar jag lite olika styrka på "smällarna", så ser vi om husen håller ihop. Det där lär jag få hålla på med tills berget börja visa tecken på rejäl utmattning och då är det bara att ta ytterligare sats då löser det hela sig med automatik, när berget väl börjat krackelera.
Håller inte husen ihop kan det ju bero på en himla massa saker:
- grundläggning av fastighet
- ålder på huset
- grundvattensänkningar (som väl sker p.g.a. att det blir stora bombhål djupt i marken, men det känner puckona säkert inte till något om).
- markrörelser.
Markrörelserna, de i sig kan bero på till exempel landhöjning, eller spänningar i berget. Allt det här har jag hört från "säker expertishåll". Men enbart så fjuttiga saker kan jag ju inte hålla på med. Jag kör på dygnet runt med att elda också, så att det blir garanterad effekt. De här som skall hålla ordning på utsläppen är ändå aldrig bekymrade, de tillhör samma kassa, så det är bara att köra på. Det blir nog bra tryck på giftutsläppen och själv kan jag säkert också cacha in ett fint inramat första pris i ämnet miljö. Rättsprocesser behöver jag inte bekymra mig om, därför att i tidsrymd som de tar, har det tagit knäcken på den mest ihärdige "bakåtsträvaren". Vilken privatperson har dessutom råd med rättsprocesser? Det är jag som är Joakim von Anka med mitt kassavalv, som jag dyker runt i. Så jag säger bara till grannarna, om de gnäller:
- Tråkigt att jag åsamkar så mycket besvär. Jag är den första att beklaga detta. Men det visst ni väl när flyttade hit, att Lillhagen hade stängt och att det här är ett ställe "av riksintresse"? Ni får väl bli lite positiva, gilla läget, för det kommer inte att bli mindre problem för er, om ni tycker att det här är problem. Jag får ju inte tvinga bort folk. Men ni förstår, man kan nog kallt räkna med att marken kommer att rämna lite här och där runtomkring er och det kommer att bli ena jädrans smällar när marken ger vika. Men lugn. Framförallt lugn. Jag vet precis vart jag spränger och jag planerar också att sätta upp ett högt och vackert stängsel runt era bostäder och hela det här området kommer snart att vara omgivet av trevliga staket. Fullt värdig vilken kennelklubb som helst... Ähum... staketen är för er egen säkerhets skull. Jag vill ju inte att ni irrar runt och trillar ner i avgrunden. Det kan väl bli något nytt, innovativt och positivt, som tillförs i era liv, va? Då kan ni låtsas att ni är ute på snitslad bana av orienteringskaraktär och se om ni listar ut vägen från hemmen till affärerna. Ja, fråga inte mig vart affärerna och det andra kommer att vara, det är inte jag som bett dem flytta.
Undra hur reaktionen blir hos mina grannar. Äsch det finns säkert en och annan som kommer att gnälla som bara den. Men "hästsvansen" som ständigt är påtänd, han lär nog inte vakna om det så sker en atomspräning i hans sängkammare och så har vi också den här gruppen "cliffhangers", som älskar att leva farligt på alla tänkbara sätt. Dessutom lär nog en och annan gå att övertala, det här genererar jobb. De kommer nog inte ens att reagera när kennelstängslet och sjunkgroparna befinner sig utanför fönsterrutan. Successiv tillvänjning kallas det för inom psykologin. Det är bara att dra ett djupare andetag i inhalatorn och inte bekymra sig varför! Dö skall vi ju alla göra på ett eller annat sätt.
Men ett är då säkert, så försök nu inte att hitta på några dumma argument! Jag begår då rakt inga fel alls. Äger jag inte min egen mark kanske och får göra vad jag vill på den? Varför skall då jag fixa fram nytt ersättningsboende till några gnälliga grannar, som subjektivt bara tycker att jag är olidlig att bo granne med. Det säger ju sig självt, hur skulle jag har råd med det?
