Raggningsrepliker & misslyckat

Ändra inlägg | Ta bort inlägg

 den 5 mars 2009, kl 22:43

solbad i Sandviken.

18 oktober 2008 skrev jag en blogg, som jag kallade för "2 vänster + 1 höger=helg". Den handlade om "Inge Vidare". Hela han var en svårartad upplevelse, som ingen i hela världen kan glömma. Dvs. de som haft det tvivelaktiga nöjet att uppleva honom på dansgolvet. En rejäl kurs i gyttjebrottning med ryska kulstöterskor, kunde jämförelsevis ses som en i förhållandevis lätt historia i jämförelse med vad han kunde toppa med, när han var på "topp" och var på BÄSTA danshumör. Då kunde han lika gärna ha torskat i vilken hastighetskontroll som helst, inom tättbebyggt område. Halva danspubliken runtomkring honom, låg som omkullvräkta bowlingkäglorna i orkesterdiket, sedan de "råkat stöta på" denne snurrande tornado.

Sålunda var detta den stund i livet då man insåg, att den där relativitetsteorin hade ett glapp någonstans, därför att en låt kunde vara ungefär en evighet + en eon. I alla fall kändes det som om det var det, när man motvilligt brottades runt på dansgolvet med denne man, som var begåvad med två vänstervridna skor och en pumpande arm åt höger och det där andra "lilla piffet", som också ingick i hans dansstil.

Sanningen att säga var det en sak till som "Inge Vidare" var just "inge vidare" på. Han kunde kläcka ur sig de mest underliga raggningsrepliker. Men just det var han ingalunda ensam om. Det fick till följd att jag vid ett tillfälle, när vi var ett par tjejer som låg i Sandviken och solade, bestämde mig för att jag skulle utkomma med en bok om dåliga och bra raggningsrepliker. Sagt och gjort så plockade jag upp mitt lilla skrivhäfte, som mestadels är närvarande där jag befinner mig, dvs. i "lilla paltslungan" (handväskan). Sedan påbörjade vi en storinventeringen av minnen, där vi låg och solade.

Tja, solade och solade, saken är den att vi låg där på varsin badhandduk och hackade tänder för brinnande livet. Det hade redan blivit en hel del feltolkningar pga. det ivriga tandhackandet och VEM var det som egentligen hade kommit på den "strålande idén" om att sola? ... IDAG av alla dagar?

Nej, vi var verkligen inte helt överens om vem som skulle läggas till last och till vilket av illdåden, som vi också raskt hade radat upp och inventerat. Det rådde onekligen förvirring om vem som hade föreslagit vad och vem det var som hade ringt vem och vad det egentliga syftet hade varit bakom hela exkursionen.

Hela Vassaraträsket såg i alla fall ut som en sjögångshistoria. T.o.m. Kissansari, där ute i fjärran såg fullständigt övergiven ut och syntes huttra till där på sin öde strand. Solen befann sig mestadels bakom moln och vi var därför hjälpligt invirade i allt som bara stod till buds. Men ta på sig kläderna, när man gett sig ut för att sola. NEJ, såna dumheter fanns inte inskrivet på världskartan! Skulle det solas, så skulle det fasen i mig solas. I bikini!

Sedan om någon tillfällig solstråle kunde finna knottrig hud, var en helt annan historia och det hela liknade nog mest ett smärre välförsett och förvirrat beduinläger, som slagit läger där ute i Sandviken. Om det nu inte hade varit för det där andra inslaget förstås, som vittnade om att det inte kunde vara fråga om något beduinläger i någon svinhet, brännande öknen. Den knottriga huden talade emot, eftersom den lilla församlingen mer påminde om en samling nyplockade gäss!

Det var mao "norrländsk sommar", där bara isflaken på Vassaraträsket och permafrosten i fotknölarna saknades. Som om det inte hade räckt, just den här sommaren var det så mycket mygg, trots avsaknaden av sommarvärme, att det knappt gick att öppna munnen utan att man fick sig ett rejält proteintillskott. Man började ana sig till, att det där uttrycket "Sveriges hemliga armé" visst var en okänd maktfaktor att räkna med och alls inget påhitt av fyndiga reklammakare. All "ärtsoppa och beväring" på Sveriges flygflottiljer skulle nog stå sig tämligen slätt i jämförelse med denna surrande och tämligen närgångna och oövervinneliga "armé", myggen.

Fienden skulle nog ringa hem till lilla mamsen, efter att ha vistats ett par dygn i skogsterrängen med dessa "luftangrepp". En fiende som nog skulle vara illa medtagna och slaka pga. den rikliga mängd blod, som de ofrivilligt skulle ha blivit tappade på. Nej, fienden skulle nog med darrande läpp och gråten hängande i halsen, ringa hem till mamma och pipa fram:

"mamma, hjälp mig, jag vill härifrån", om de skulle ha stött på denna surrande armé, som fanns där i Sandviken denna "norrländska" sommardag. Helt obegripligt att de kunde vara så attackvilliga trots snålblåsten, men det kunde bero på att vi hade blivit tvugna att dra oss närmare träden och växligheten för att få någon form av lä. Det måste verkligen ha varit en mutation av bestialiska mygg, eller kanske rent av en reinkarnation av illvilliga norrlänningar, som månar om att "här skall fasen i mig ingen annan än jag komma och tycka".

Bäst vi låg där och försökte komma ihåg alla vedervärdiga raggningsrepliker, det hade blivit en hel del och jag hade i det allra närmaste skrivkramp, hörde vi en bil stanna uppe vid vägen. Några killar syntes i bilen och huvuden som sträckte upp och ner, det vevades ner en bilruta och vi hörde att det rådde en väldig debatt, innan bilrutan åter vevades upp.

Det dröjde ett tag innan de steg ur bilen och det innebar, att vi hann slå vad om att de skulle komma travandes fram till oss, som fanns ensamma på den övergivna stranden. De skulle onekligen fylla på vårt lager med insamlade "dåliga raggningsrepliker" och ett fåtal bra. Det var en optimist i gänget, hon trodde på en riktigt bra raggningsreplik av killen, som hade intagit täten och bröstat upp sig rejält. Han gick ungefär som om han hade bajsat på sig, alltså den sedvanliga gången som kroppsbyggare har, det var vi ganska snart eniga om. Men optimisten hon stod på sig, här skulle det bli en bra raggningsreplik.

- Aldrig i livet, sa någon, inte med den frillan och broilergångstilen, här kommer att bli något i hästväg, som kommer att få öronen att krulla ihop sig i födslovåndor och önska att evolutionen kunde starta om på nytt igen!

Vad det blev för inledande raggningsreplik?

- Tjena tjejer, vi undrar om ni kunde säga vart Kirunavägen ligger? Vad gör ni då, är ni ute på picknick, får vi bjuda på en öl, ni ser ut att behöva lite värme av ett par riktiga killar.

Allt detta i en och samma mening och utan andningsuppehåll! Han MÅSTE ha funderat rejält medan han stegade fram till oss, eller hade han haft hjälp av den övriga hjärntrusten? Var det DÄRFÖR det hade dröjt så länge innan de väl steg ur bilen?

Meh..... Kirunavägen vid Sandvikens tillkrånglade vägsystem och med så många gupp i grusvägen, att man borde haft njurbälte på sig för att överleva ditfärden och dessutom inte en alltför kort gångsträcka ner till stranden?

Vi tittade på varandra och så haglade kommentarerna:

- Det värsta jag hört på länge!

- Inte på bra-sidan i alla fall.

- I rest my case.

- Säg inte det. Rätt charmig, trots att den är FULLSTÄNDIGT intelligensbefriad.

- Försök inte! Du gillar bara betongpelare, med otillbörlig marknadsföring, som inte duger något till, när det verkligen skall till. Då kan man lika gärna ligga och räkna prickarna i taket och vicka på tårna.

Om jag utkom med någon bok med dåliga och bra raggningsrepliker?

Tok heller, sånt kan man väl inte trycka!

Ja, jag menar det går inte att komma igenom censuren med en dylik bok. Verkligen inte. Men det har getts ut en annan bok med raggningsrepliker, den kom för något år sedan, en tämligen lam historia i jämförelse med det handskrivna exemplaret, som ligger i säkert förvar i en av mina byrålådor.

Den här personen som har utkommit med sin bok över raggningsrepliker, kan absolut inte ha varit inom Gällivare kommun, eller varit en frekvent krogbesökare, eller mött "fina" korridorglidare, eller stött på några strandraggare, eller stött på överförfriskade personer! De raggningsreplikerna som man kan mötas av i de sammanhangen, vare sig de är dåliga, eller bra, går sannerligen inte av för hackor.

Därför att här snackar vi "raggningsrepliker" alltså, inget dagissnack i en bok som påstår att DETTA skulle föreställa raggningsrepliker!